Rut har sopat undan den svarta marknaden, nu bara max 12%
Viss media, samt vissa politiker, har påstått att den svarta marknaden är oförändrad i Rutbranschen (se t.ex. Aftonbladets ledare 2014-03-24 samt S uttalande 2014-04-15 i samma tidning). Detta är givetvis inte korrekt och det är intressant att konstatera att flera av de som uttalar sig eller skriver artiklar i grund och botten har Skatteverkets rapport: ”Rut och Rot och Svart och Vitt” som referens. Vi har analyserat denna rapport och annan statistik från Skatteverket och vi gör en helt annan slutsats (vilket även Skatteverket gör). Vi kan konstatera att den svarta marknaden har gått från drygt 70% till max 12% tack vare Rutavdraget.
Anledningen till att det tidigare gjordes svartköp berodde på att det var billigt, fanns begränsat utbud, och det var den gängse attityden. Det är en helt annan sak idag – nu är priset på en överkomlig nivå för de flesta, utbudet är stort och lättillgängligt och användning av Rutavdraget är ett självklart val. Redan år 2011 kunde Skatteverket konstatera att 88% föredrog att köpa vitt framför svart tack vare Rutavdraget.
Trögheten i övergången från svart till vitt, som berodde på att man inte ville bryta en fungerande överenskommelse, är nu passerad så det är lättare att bedöma den svarta marknaden. Denna avspeglas av de få som fortsatt anser det vara ok att köpa svart (även om flera av dessa ändå köper vitt pga lättillgängligheten och kvaliteten). Det viktiga är alltså attitydförändringen som gjort att den svarta marknaden tynat bort.
Flera av er Rut-företag som vi har kontakt med, tex Peter Svanborg på Hjälp Hemma, kan berätta historier om kunder som öppet deklarerade att de tidigare haft svart städhjälp men att de nu föredrog att köpa vitt. Eller att personal tidigare arbetade svart men nu hellre tog anställning och dessutom tog med sig sina kunder som då blev ”vita”.
Så argumentet att inte den svarta marknaden minskat pga av Rutavdraget kan vi konstatera är direkt felaktigt. Attitydförändringen kan vi alla känna och dessutom ha analysen ”Rut-svart på vitt” att luta oss emot. Vad sedan de olika riksdagspartierna vill stå bakom vad gäller Rutavdraget är en annan sak och upp till dem, och det ska bli spännande att höra argumenten på Rutseminariet den 26 maj.
Rut och Rot påverkas av valet 2014
Socialdemokraterna vill halvera Rutavdraget, Vänstern vill avskaffa det helt, medan Miljöpartiet vill utöka det med reparationstjänster. Inom Alliansen finns det förslag att utöka avdragsrätten samt storleken. Även detta val blir med andra ord högintressant för oss i Rut-branschen.
Inför Rut affärsseminarium i maj har vi kontaktat alla partier och analyserat var de står vad gäller Rut och Rot. Se hela sammanställningen här »
Jag förvånades av två saker – Socialdemokraternas nya motsägelsefulla argument och att både Centern och Folkpartiet backar från sina tidigare förslag att utvidga Rutavdraget.
Vi fick följande kommentar från Leif Jakobsson, Socialdemokrat och vice ordförande i skatteutskottet:
”Vi socialdemokrater vill begränsa det enskilda RUT-uttaget till 25.000 kr år. Den summan täcker väl normal städhjälp och andra avlastningsarbeten i hemmet som Rut är tänkt att täcka. Det nuvarande taket tycks trigga till innovationer som bartender-Rut och annat.”
Att Socialdemokraterna skulle ha gjort en analys och kunnat konstatera att det är just bartender-Rut som sållas bort av en halvering av Rutavdraget håller jag som otroligt och visar snarare på en nonchalans inför en bransch som förra året hade över 500 000 kunder från över 17 000 företag.
Vi har kontakt med hundratals Rut-företag varje år och det vi ser är istället att det skulle hämma utvecklingen generellt och bromsa helt andra typer ”innovationer ”som tex paketlösningar eller gröna erbjudanden som jag skrivit om i tidigare inlägg.
När jag pratar med Mattias på Buskhaga i Karlstad konstaterar han helt riktigt att en halvering av Rutavdraget dessutom skulle öka administrationen då fler kunder skulle nå taket och tjänsteleverantörerna skulle få hantera mångdubbelt fler krångliga studsar hos Skatteverket.
Vad gäller Alliansen har Centern tidigare föreslagit höjd avdragsrätt för Rutavdraget till 75% för personer över 75 år och Annie Lööf har pläderat för tillägg av IT-avdrag. På Folkpartiets hemsida kan utläsas att de vill dela på Rut och Rot potterna och dubblera dessa till 50 tkr var. Men nu när vi skulle sammanställa partiernas åsikter om Rutavdraget vill dessa båda partier inte längre stå för detta. Det är bara Kristdemokraterna som nu står kvar vid löften om utvidgning av Rutavdraget.
Det är tydligt att Anders Borg manar till återhållsamhet vad gäller utgifter och att inget enskilt parti ska sticka ut för mycket. Detta är givetvis tråkigt men jag hoppas och tror på en förändring när vi närmar oss valet.
Moderaterna är duktiga på att få media för sin positiva syn på Rutavdraget (se tex DN 22/3-14), men de har inga konkreta förslag att ta Rut-branschen vidare.
Miljöpartiet är positiva till Rut och Rot utmärker sig genom ha en klar linje för miljö och hållbarhet – de vill utöka Rutavdraget med reparationstjänster och vill inrikta Rotavdraget på energisparande åtgärder.
Sverigedemokraterna är positiva till både Rut och Rot, men de har inte kunnat svara på vad de vill göra i mer detalj.
Vi lovar att göra vårt bästa för att bringa klarhet i vad konsekvenserna kan bli beroende på valutgång i samband med Rut Affärsseminarium 26 maj. Välkomna!
PS Ge gärna din kommentar nedan, alla åsikter välkomna, Rut-frågan förtjänar att lyftas!
Socialdemokraterna – varför vill ni bromsa Rut?
Ni går till val på att ni vill skilja på köp av Rut- och Rottjänster, och att Rutavdragets pott ska halveras och vara hälften så stor som Rotavdragets. Frågan är varför ni vill begränsa Rut och sända en signal att hit men inte längre? Rut-resan har ju bara startat.
Köp av Rut- och Rottjänster ingår idag i en gemensam pott för möjlig skattereduktion på max 50 tkr. Detta vill ni förändra och låta Rutavdraget vara max 25 tkr, medan däremot Rotavdraget ska få det dubbla 50 tkr (med risk att tränga ut Rut då det totala maxbeloppet enligt förslaget ska kvarstå på 50 tkr), vilket framgår i er skuggbudget för år 2014. Till stöd för detta hänvisar ni bland annat till en analys utförd av Riksdagens utredningstjänst. Utredningen är dock inte anpassad till ert förslag, och de skattevinster som ni hänvisar till är högst tveksamma. Men vi bortser från detta och går till kärnfrågan – Varför vill ni bromsa Rut?
Ni skriver i er budget att en sänkning av Rutavdraget gör att det ska riktas mer mot ”vanliga barnfamiljer” och ”pensionärer”. Det finns dock ingen analys av att detta får önskad effekt, dvs att de som drabbas av sänkningen tillhör en ovanlig barnfamilj eller pensionär, vad det nu är.
Ni kan inte fastna i att några rika hushåll möjligen har råd med lite mera städning, detta gäller ju även hantverkstjänster och alla andra varor och tjänster, ni måste vidga vyerna och blicka framåt, se möjligheterna.
År 2012 samlade vi Rutbranschen i ett affärsseminarium och målade upp en vision om nya tjänster, företag och samarbeten. Där tex hemtjänst möter Rut i en intressant kombination av avlastning, friskvård och socialt stöd. Andra företag riktar in sig på familjer, med paketlösningar av dagishämtning, matkassar och hemstädning. Eller gröna företag som fokuserar på städning med naturliga produkter, lagar mat med närproducerat, reparerar dina kläder och prylar och tar hand om din trädgård.
Mycket av den visionen är redan här. Och många av företagen är idag toppmoderna med planeringsverktyg för att hitta den optimala vägen, de har schemat och tidrapporteringen i mobilen, använder sig av e-fakturering och automatisk hantering av rutavdrag.
Detta vill ni väl knappast bromsa?
Varför då sända ut signalen att Rut ska begränsas och inte är lika fint som Rot?
Personligen är jag även för Rotavdraget men om vi jämför de två branscherna blir det ännu tydligare i det absurda att ni vill att Rut ska vara hälften värt av Rot.
1. Rut-branschen har tillfört ca 11000 heltidstjänster och framförallt gett många personer som har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden ett första arbete. Rotbranschens tillväxt har medfört tusentals arbeten men Rutbranschen ger chanser till de som vanligen står långt från arbetsmarknaden att starta en jobbkarriär och bidra till samhället.
2. Rutbranschen är kvinnodominerad och Rotbranschen är mansdominerad. Dessutom är det tydligt att avlastningen i hemmet vid köp av Rut-tjänster främst är till fördel för kvinnor och deras möjlighet att komma ut i arbetslivet. Så vill man stödja kvinnornas roll i samhället så ligger Rutbranschen bäst till.
3. Varje timme som köps av Rut-tjänster är en timme extra i form av avlastning i hemmet och en mindre stressad person på jobbet. Det är svårare att bedöma samhällets glädje i att hushåll investerar i tex en ny altan.
4. En högre andel tjänst jämfört med material gör det tydligare att nyttan hamnar lokalt och heller inte tär på jordens resurser. Rut-köp innehåller ca 90% tjänster medan Rot-köp bara ca 50%.
5. Rutbranschen har vuxit med 500% sedan år 2008, Rot med 50%. Rut har en fortsatt positiv trend medan Rot har en vikande.
Att ni som parti väljer en defensiv taktik och gör en eftergift till de gamla motståndarna till Rutbranschen istället för att se möjligheterna är beklagligt. I maj är det dags för ett nytt Rut affärsseminarium med deltagande politiker även från ert parti, så ni har några månader på er att presentera något nytt, vi ses då.
Rutbranschen passerat 5 miljarder
Ny statistik från Skatteverket för år 2013 visar på en fortsatt ökning av köp av Rut-tjänster och nyttjande av rutavdraget. Vi har analyserat siffrorna lite närmare och kan konstatera att branschen nu omsätter mer än 5 miljarder kronor.
Tillväxten i Rutbranschen fortsätter öka kraftigt och var förra året 11%. Det börjar nu bli en bransch i ansenlig storlek som många kunder, företag och anställda gläds åt. Det var cirka 550 000 personer som nyttjade Rutavdraget vilket innebär många fler personer som faktiskt berörs av tjänsterna då det oftast bara är en i hushållet som begär rutavdraget. Läs mer på Rutbarometern 2014.
Naturvårdsverket lanserar Rep-avdrag
På Sveriges Radio berättar Naturvårdsverket att de vill lansera ett Repavdrag, dvs skattereduktion för reparation av saker. Exakt vilka tjänster som ska ingå och hur de skulle få utföras framgår inte.
Personligen är jag för allt som innebär att vi förändrar vårt beteende och inte bara köper och slänger. Och till skillnad mot moderaten Christer Akej i Riksdagens miljöutskott som uttalat sig i frågan på SR, tycker jag att detta även borde tala för hållbarare produkter. Som det är nu byggs produkterna just för att bara klara en viss tid och sedan slängas. Istället borde det finnas en viss ”styrka” i produkten och som innehåller genomtänkta delar som går att reparera eller byta ut. Hur många gånger har man inte tvingats köpa nytt bara för att det helt enkelt inte finns någon reservdel.
Miljöpartiet är för övrigt inne på ett liknande spår.
Rabatt-sajter ger risk för konkurs
Förra året tillkom 2000 nya företag, (se Rutbarometern 2013 ) och det har medfört en ökande konkurrens bland Rut-företagen. Tråkigt nog har jag träffat flera företag som har fått allvarliga problem efter att ha använt sig av intensiv marknadsföring i kombination med låga priser. Flera av dessa har använt sig av marknadsföring via ”rabatt-sajter” som Groupon.se där de med låga priser lockat till sig många kunder på kort tid.
Konsekvensen har blivit att företagen har fått problem med att uppfylla sina åtaganden, haft mycket högre kostnader än intäkter och nått en målgrupp som ofta inte är återkommande, dvs det har blivit en ren förlustaffär och i vissa fall har detta lett till konkurs eller nedläggning. Vill man ändå ta risken med en sådan exponering, vilket i vissa fall kan ge marknadsandelar, var noga med att sätta tydliga begränsningar i åtagandena och gör en analys av målgruppen som erbjudandet lockar, och gör en ekonomisk kalkyl på kort och lång sikt.
Nytt kollektivavtal för Rut-tjänster (hemservice/hushållsnära tjänster)
Kommunal har tecknat ett nytt kollektivavtal med arbetsgivarorganisationen Almega för anställda inom Hemservice som gäller fr o m 1 september 2013 t o m 30 september 2016.
Lönerna höjs med lägst 1700 kr under avtalsperioden för en heltidsanställd. Lägstalönen för heltidsanställd arbetstagare som fyllt 20 år ska uppgå till 18 749 kronor den 1 september 2013, 19 159 kronor den 1 september 2014 och 19 606 kronor den 1 september 2015. Arbetsgivaren ska även tillhandahålla säsongsanpassade arbetskläder.
Antalet föräldradagar ska följa överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och LO när det gäller föräldrapenningtillägget, som därmed utökas från 60 till 180 dagar.
Det är också överenskommet att arbetsgivaren ska betala ersättning till personer som använder egen bil i jobbet. Skatteverkets regler om resor i tjänsten med egen bil gäller.
Läxhjälp politiskt laddad Rut-tjänst
Alltsedan läxhjälp för barn upp till gymnasiet blev en ny Rut-tjänst 1/1, 2013 (redan tidigare var det till viss del möjligt att få rutavdrag för läxhjälp inom tjänsten barnpassning) har detta område varit politiskt laddat och kommer nog att förbli fram till valet. Jag har stor respekt för företag som tex MyAcademy som har vuxit enormt på några år och som bidragit till både arbetstillfällen och smartare barn, redan innan det nya avdraget för läxhjälp infördes.
Problemet med rutavdrag till läxhjälp är att det hamnar i den politiska skoldebatten och tar bort fokus från det generellt positiva med rutavdrag till hemnära tjänster. Det är viktigt att lyfta fram att läxhjälpen är en mycket liten del av hela rutavdraget.
Räkna dock med att Socialdemokraterna kommer att göra detta till en viktig fråga och säkert använda sig av detta som argument mot hela Rutavdraget på samma sätt som en del populär-journalister gör med jämna mellanrum med en tjänst som bartender.
Musikalen Pigan – gamla Rut-invändningar på nytt sätt?
Jag ska först klarlägga att jag ej sett musikalen Pigan (baserad på en serie av författaren Hanna Petersson med manus & regi av Anders Friberg) med egna ögon. Däremot har jag tagit del av olika recensioner och intervjuer, och för mig verkar det vara en ny form av gamla invändningar.
Precis som Hanna Petersson uttrycker i en intervju med Sveriges radio, tycker jag det är viktigt att löpande göra analys av vad våra skattepengar används till. Det känns dock som enkelspårig och föråldrade invändningar om man utgår från att rutavdraget bara underlättar för ”övre medelklassen och överklassen”. Det är troligen korrekt att det finns en större andel höginkomsttagare som använder sig av rutavdraget, men det gäller ju alla produkter och tjänster.
Grunden med rutavdraget är att fler ska kunna ta del av avlastning i hemmet och från början att göra om en svart marknad till vit. Att det är vita tjänster som numer köps stöds tydligt av Rut-utvecklingen ( Se tex Rutbarometern). Jag förstår inte invändningen, som dyker upp då och då, att detta låser fast låga kvinnolöner, bevisligen finns det nu fler seriösa företag som tar ansvar för löner och försäkringar. Om det var rutavdragets fel borde invändningen även gälla rotavdraget som finns i en typisk manlig bransch.
Jag kommunicerar dagligen med flera företag i branschen och vet att dessa företag fortsatt stöter på oseriös konkurrens så visst går det inte att blunda för att det fortfarande finns saker att göra. Likaså kvarstår det kunder som har låg respekt för anställda i denna bransch.
Personligen tycker jag man ska lägga mest krut i att utbilda kunden att ställa höga krav på kvalitet och företagets omvårdnad av sina anställda. Att fundera över vad som påverkar arbetsvillkoren för anställda i rut-branschen är en sak, att fundera på om rut-branschen ska ha en skattesubvention eller ej är en annan. Det är lätt att blanda ihop dessa saker och skylla det ena på det andra och göra politik av det, som tex Uppdrag Granskning gjorde i sitt reportage Euro-orphans lagom till valet, sep-2010.
Rut-branschen har mycket större status, stolthet och glädje nu än innan rutavdraget infördes (se tex rutbarometern 2012) och frågan är om teatern – Pigan har ägnat tid att fundera på om den hjälper en sådan fortsatt positiv utveckling, eller bidrar till att låsa fast branschen i gamla fördomar.
Rutbranschen har ökat med 26% och det har tillkommit 2000 nya företag
Vi kan utläsa att Rutbranschen fortsätter öka kraftigt baserat på siffror från Skatteverket. Under förra året ökade köp av Rut-tjänster med 26% och är nu uppe i en total omsättning på ca 4,9 miljarder kronor. Det är 2000 fler företag som ansökte om rutavdrag jämfört med år 2011 och det totala antalet är nu uppe i nästan 18 000 företag.
Branschen fortsätter att domineras av små företag och den genomsnittliga omsättningen enbart baserat på Rut-tjänster uppskattar vi till 300 000 kr per år. Dock tror vi de ”Rut-nischade” företagen har en genomsnittlig omsättning på ca 800 000 kr. Detta kan jämföras med det största Rut-företaget, Hemfrid, som omsatte ca 300 Mkr. Intressant nog orkar de inte med branschens ökningstakt utan stannar på cirka 10%. Vi träffar många företag som har svårt med expansionen, men alla är överens om att det är trevligt att vara i en tillväxtbransch. Läs mer information och trendanalys på Rutbarometern 2013.