Okategoriserade

Ny statistik från Skatteverket för år 2013 visar på en fortsatt ökning av köp av Rut-tjänster och nyttjande av rutavdraget. Vi har analyserat siffrorna lite närmare och kan konstatera att branschen nu omsätter mer än 5 miljarder kronor.

Tillväxten i Rutbranschen fortsätter öka kraftigt och var förra året 11%. Det börjar nu bli en bransch i ansenlig storlek som många kunder, företag och anställda gläds åt. Det var cirka 550 000 personer som nyttjade Rutavdraget vilket innebär många fler personer som faktiskt berörs av tjänsterna då det oftast bara är en i hushållet som begär rutavdraget. Läs mer på Rutbarometern 2014.

På Sveriges Radio berättar Naturvårdsverket att de vill lansera ett Repavdrag, dvs skattereduktion för reparation av saker. Exakt vilka tjänster som ska ingå och hur de skulle få utföras framgår inte.

Personligen är jag för allt som innebär att vi förändrar vårt beteende och inte bara köper och slänger. Och till skillnad mot moderaten Christer Akej i Riksdagens miljöutskott som uttalat sig  i frågan på SR, tycker jag att detta även borde tala för hållbarare produkter. Som det är nu byggs produkterna just för att bara klara en viss tid och sedan slängas. Istället borde det finnas en viss ”styrka” i produkten och som innehåller genomtänkta delar som går att reparera eller byta ut. Hur många gånger har man inte tvingats köpa nytt bara för att det helt enkelt inte finns någon reservdel.

Miljöpartiet är för övrigt inne på ett liknande spår.

Förra året tillkom 2000 nya företag, (se Rutbarometern 2013 ) och det har medfört en ökande konkurrens bland Rut-företagen. Tråkigt nog har jag träffat flera företag som har fått allvarliga problem efter att ha använt sig av intensiv marknadsföring i kombination med låga priser. Flera av dessa har använt sig av marknadsföring via ”rabatt-sajter” som Groupon.se där de med låga priser lockat till sig många kunder på kort tid.

Konsekvensen har blivit att företagen har fått problem med att uppfylla sina åtaganden, haft mycket högre kostnader än intäkter och nått en målgrupp som ofta inte är återkommande, dvs det har blivit en ren förlustaffär och i vissa fall har detta lett till konkurs eller nedläggning. Vill man ändå ta risken med en sådan exponering, vilket i vissa fall kan ge marknadsandelar,  var noga med att sätta tydliga begränsningar i åtagandena och gör en analys av målgruppen som erbjudandet lockar, och gör en ekonomisk kalkyl på kort och lång sikt.

Kommunal har tecknat ett nytt kollektivavtal med arbetsgivarorganisationen Almega för anställda inom Hemservice som gäller fr o m 1 september 2013 t o m 30 september 2016.

Lönerna höjs med lägst 1700 kr under avtalsperioden för en heltidsanställd. Lägstalönen för heltidsanställd arbetstagare som fyllt 20 år ska uppgå till 18 749 kronor den 1 september 2013, 19 159 kronor den 1 september 2014 och 19 606 kronor den 1 september 2015. Arbetsgivaren ska även tillhandahålla säsongsanpassade arbetskläder.

Antalet föräldradagar ska följa överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och LO när det gäller föräldrapenningtillägget, som därmed utökas från 60 till 180 dagar.

Det är också överenskommet att arbetsgivaren ska betala ersättning till personer som använder egen bil i jobbet. Skatteverkets regler om resor i tjänsten med egen bil gäller.

Alltsedan läxhjälp för barn upp till gymnasiet blev en ny Rut-tjänst 1/1, 2013 (redan tidigare var det till viss del möjligt att få rutavdrag för läxhjälp inom tjänsten barnpassning) har detta område varit politiskt laddat och kommer nog att förbli fram till valet. Jag har stor respekt för företag som tex MyAcademy som har vuxit enormt på några år och som bidragit till både arbetstillfällen och smartare barn, redan innan det nya avdraget för läxhjälp infördes.

Problemet med rutavdrag till läxhjälp är att det hamnar i den politiska skoldebatten och tar bort fokus från det generellt positiva med rutavdrag till hemnära tjänster. Det är viktigt att lyfta fram att läxhjälpen är en mycket liten del av hela rutavdraget.

Räkna dock med att Socialdemokraterna kommer att göra detta till en viktig fråga och säkert använda sig av detta som argument mot hela Rutavdraget på samma sätt som en del populär-journalister gör med jämna mellanrum med en tjänst som bartender.

 Jag ska först klarlägga att jag ej sett musikalen Pigan (baserad på en serie av författaren Hanna Petersson med manus & regi av Anders Friberg) med egna ögon. Däremot har jag tagit del av olika recensioner och intervjuer, och för mig verkar det vara en ny form av gamla invändningar.

Precis som Hanna Petersson uttrycker i en intervju med Sveriges radio, tycker jag det är viktigt att löpande göra analys av vad våra skattepengar används till. Det känns dock som enkelspårig och föråldrade invändningar om man utgår från att rutavdraget bara underlättar för ”övre medelklassen och överklassen”. Det är troligen korrekt att det finns en större andel höginkomsttagare som använder sig av rutavdraget, men det gäller ju alla produkter och tjänster.

Grunden med rutavdraget är att fler ska kunna ta del av avlastning i hemmet och från början att göra om en svart  marknad till vit. Att det är vita tjänster som numer köps stöds tydligt av Rut-utvecklingen ( Se tex Rutbarometern). Jag förstår inte invändningen, som dyker upp då och då, att detta låser fast låga kvinnolöner, bevisligen finns det nu fler seriösa företag som tar ansvar för löner och försäkringar. Om det var rutavdragets fel borde invändningen även gälla rotavdraget som finns i en typisk manlig bransch.

Jag kommunicerar dagligen med flera företag i branschen och vet att dessa företag fortsatt stöter på oseriös konkurrens så visst går det inte att blunda för att det fortfarande finns saker att göra. Likaså kvarstår det kunder som har låg respekt för anställda i denna bransch.

Personligen tycker jag man ska lägga mest krut i att utbilda kunden att ställa höga krav på kvalitet och företagets omvårdnad av sina anställda. Att fundera över vad som påverkar arbetsvillkoren för anställda i rut-branschen är en sak, att fundera på om rut-branschen ska ha en skattesubvention eller ej är en annan.  Det är lätt att blanda ihop dessa saker och skylla det ena på det andra och göra politik av det, som tex Uppdrag Granskning gjorde i sitt reportage Euro-orphans lagom till valet, sep-2010.

Rut-branschen har mycket större status, stolthet och glädje nu än innan rutavdraget infördes (se tex rutbarometern 2012) och frågan är om teatern – Pigan har ägnat tid att fundera på om den hjälper en sådan fortsatt positiv utveckling, eller bidrar till att låsa fast branschen i gamla fördomar.

Vi kan utläsa att Rutbranschen fortsätter öka kraftigt baserat på siffror från Skatteverket. Under förra året ökade köp av Rut-tjänster med 26% och är nu uppe i en total omsättning på ca 4,9 miljarder kronor.  Det är 2000 fler företag som ansökte om rutavdrag jämfört med år 2011 och det totala antalet är nu uppe i nästan 18 000 företag.

Branschen fortsätter att domineras av små företag och den genomsnittliga omsättningen enbart baserat på Rut-tjänster uppskattar vi till 300 000 kr per år. Dock tror vi de ”Rut-nischade” företagen har en genomsnittlig omsättning på ca 800 000 kr. Detta kan jämföras med det största Rut-företaget, Hemfrid, som omsatte ca 300 Mkr. Intressant nog orkar de inte med branschens ökningstakt utan stannar på cirka 10%.  Vi träffar många företag som har svårt med expansionen, men alla är överens om att det är trevligt att vara i en tillväxtbransch. Läs mer information och trendanalys på Rutbarometern 2013.

Det som många av oss redan känner till – att de flesta trivs med sitt jobb och att pig-debatten gör mer ont än gott, har nu även forskare kunnat konstatera.

Vesa Leppänen och Lars Dahlberg skriver på DN Debatt 2012-12-18:

”Den så kallade ”pigdebatten” har pågått i snart två decennier och … där jämförs ofta de anställda hushållsarbetarna med forna tiders pigor och med utsatta hushållsarbetare i andra länder som har helt andra arbetsvillkor. Denna jämförelse är felaktig och nedlåtande och bidrar faktiskt till att skapa en dålig arbetsmiljö.

En stor andel av de vitt anställda hushållsarbetarna trivs med sitt arbete, framför allt med kundkontakterna och flexibiliteten.

När de moderna vitt anställda hushållsarbetarna blir kallade för ”pigor” ger det ett sken av att forna tiders arbetsvillkor fortfarande är aktuella. Detta är felaktigt och upplevs nedlåtande av hushållsarbetarna.

De moderna hushållsarbetarna har egna ­bostäder, egna familjer, är ofta anställda vid företag och dessa företag förhandlar med kunderna om betalning och arbetstider. De har reglerad lön, möjlighet att organisera sig fackligt och kan söka råd och stöd hos olika myndigheter. Och de har tillgång till föräldraförsäkring, socialbidragssystem, a-kassa, polis, arbetsmiljöinspektion och annat.”

Ungefär nio av tio håller med om påståendet ”jag trivs med mitt arbete” och nästan åtta av tio säger att arbetet är roligare än de först trodde att det skulle vara. Det bästa, säger de, är kundkontakterna (att få hjälpa andra människor och få uppskattning för det de gör), självbestämmande och flexibilitet.

Det hänger samman med att många hushållsarbetare själva kommer överens med sina kunder om när de ska göra sitt arbete och sålunda har möjlighet att planera sina arbetstider så att de kan få ihop dem med vardagens olika krav. Vid intervjuer berättar de om hur de kan anpassa arbetet efter till exempel barnens fritidssysslor och egna läkarbesök.”

Läs mer om undersökningen på http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:577831

Nu har vi lagt upp allt material från Rut affärsseminarium samt all statistik och analys i Rutbarometern. Vi hade över 100 personer som deltog som bland annat lyssnade på Pia Bank Thörnroos från Skatteverket och vår näringsminister Annie Lööf. Jag presenterade statistik och analys på allt material samt en framtidsvision som blir kul att följa upp. Efter seminariet var det många som passade på att mingla och utbyta erfarenheter. Stort tack till våra presentatörer och framförallt alla företag som deltog – lycka till med er fortsatta expansion!

Luciano skriver på DN debatt den 8/1-12 bland annat:

”De tjänster som är svårast att effektivisera blir relativt sett dyrare i förhållande till andra tjänster och varuproduktion. Och de tjänster som är svårast att effektivisera är just de tjänster som har ett högt arbetsinnehåll…. Men: För privatpersoner blir dessa tjänster dyra när de ska betalas med skattade pengar. En svart marknad växer fram. Eller så gör man jobbet själv. Samtidigt står stora grupper arbetslösa långt från arbetsmarknaden. Det kräver lösningar som innebär att människor med vanliga inkomster har råd att efterfråga mer privata tjänster.”

Jag tycker Luciano har fångat grundproblemet på ett bra sätt – höga skatter bromsar utvecklingen av en vit tjänstemarknad för tjänster som man skulle kunna göra själv.

Socialdemokraterna är ett stort parti och det har genom åren funnits utrymme för delade meningar vad gäller skattepolitik och hantering av köp av vardagstjänster. Inför valen har dock enbart en strategi fått gälla, år 2010 var det nej till Rut, och det straffade sig. Det är positivt att det finns politiker som testar möjligheten att gå ”all in” vad gäller rut- och rot-tjänster. Detta vidgar vyer och öppnar upp för diskussioner som förhoppningsvis även kan leda till bra beslut av våra folkvalda. Det blir mycket intressant att se vilken som blir S formella linje i Rut-frågan i valet år 2014.