9 av 10 trivs med Rut men inte pigdebatt
Det som många av oss redan känner till – att de flesta trivs med sitt jobb och att pig-debatten gör mer ont än gott, har nu även forskare kunnat konstatera.
Vesa Leppänen och Lars Dahlberg skriver på DN Debatt 2012-12-18:
”Den så kallade ”pigdebatten” har pågått i snart två decennier och … där jämförs ofta de anställda hushållsarbetarna med forna tiders pigor och med utsatta hushållsarbetare i andra länder som har helt andra arbetsvillkor. Denna jämförelse är felaktig och nedlåtande och bidrar faktiskt till att skapa en dålig arbetsmiljö.
En stor andel av de vitt anställda hushållsarbetarna trivs med sitt arbete, framför allt med kundkontakterna och flexibiliteten.
När de moderna vitt anställda hushållsarbetarna blir kallade för ”pigor” ger det ett sken av att forna tiders arbetsvillkor fortfarande är aktuella. Detta är felaktigt och upplevs nedlåtande av hushållsarbetarna.
De moderna hushållsarbetarna har egna bostäder, egna familjer, är ofta anställda vid företag och dessa företag förhandlar med kunderna om betalning och arbetstider. De har reglerad lön, möjlighet att organisera sig fackligt och kan söka råd och stöd hos olika myndigheter. Och de har tillgång till föräldraförsäkring, socialbidragssystem, a-kassa, polis, arbetsmiljöinspektion och annat.”
Ungefär nio av tio håller med om påståendet ”jag trivs med mitt arbete” och nästan åtta av tio säger att arbetet är roligare än de först trodde att det skulle vara. Det bästa, säger de, är kundkontakterna (att få hjälpa andra människor och få uppskattning för det de gör), självbestämmande och flexibilitet.
Det hänger samman med att många hushållsarbetare själva kommer överens med sina kunder om när de ska göra sitt arbete och sålunda har möjlighet att planera sina arbetstider så att de kan få ihop dem med vardagens olika krav. Vid intervjuer berättar de om hur de kan anpassa arbetet efter till exempel barnens fritidssysslor och egna läkarbesök.”
Läs mer om undersökningen på http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:577831
Statistik och analys från Rut affärsseminarium
Nu har vi lagt upp allt material från Rut affärsseminarium samt all statistik och analys i Rutbarometern. Vi hade över 100 personer som deltog som bland annat lyssnade på Pia Bank Thörnroos från Skatteverket och vår näringsminister Annie Lööf. Jag presenterade statistik och analys på allt material samt en framtidsvision som blir kul att följa upp. Efter seminariet var det många som passade på att mingla och utbyta erfarenheter. Stort tack till våra presentatörer och framförallt alla företag som deltog – lycka till med er fortsatta expansion!
Breddning av Rut och Rot föreslås av S-ledamot
Luciano skriver på DN debatt den 8/1-12 bland annat:
”De tjänster som är svårast att effektivisera blir relativt sett dyrare i förhållande till andra tjänster och varuproduktion. Och de tjänster som är svårast att effektivisera är just de tjänster som har ett högt arbetsinnehåll…. Men: För privatpersoner blir dessa tjänster dyra när de ska betalas med skattade pengar. En svart marknad växer fram. Eller så gör man jobbet själv. Samtidigt står stora grupper arbetslösa långt från arbetsmarknaden. Det kräver lösningar som innebär att människor med vanliga inkomster har råd att efterfråga mer privata tjänster.”
Jag tycker Luciano har fångat grundproblemet på ett bra sätt – höga skatter bromsar utvecklingen av en vit tjänstemarknad för tjänster som man skulle kunna göra själv.
Socialdemokraterna är ett stort parti och det har genom åren funnits utrymme för delade meningar vad gäller skattepolitik och hantering av köp av vardagstjänster. Inför valen har dock enbart en strategi fått gälla, år 2010 var det nej till Rut, och det straffade sig. Det är positivt att det finns politiker som testar möjligheten att gå ”all in” vad gäller rut- och rot-tjänster. Detta vidgar vyer och öppnar upp för diskussioner som förhoppningsvis även kan leda till bra beslut av våra folkvalda. Det blir mycket intressant att se vilken som blir S formella linje i Rut-frågan i valet år 2014.
Uppdrag Granskning ger en smutsig vinkling av RUT
Avsnittet på Uppdrag Granskning om Euro Orphans och Rutavdraget tog nog priset i hur man med dramaturgi kan koppla ihop två helt olika saker. De beskrev i samma sekvens en familj som har städhjälp i Sverige med barn som tvingas vara utan sin mamma för att hon arbetar i ett annat land. Självklart utför hon städning åt en familj som har använt sig av rutavdraget och därmed är slutsatsen klar – allt är Maud Olofssons fel.
Problematiken kring ”Euro Orphans” i sig är mycket intressant och beklagligt och värt att göra ett reportage om. Men att koppla det så direkt till rutavdraget i Sverige är oseriöst. Skulle en forskare ge sig på ett område så skulle orsaken till fenomenet undersökas, när Uppdrag Granskning gör det verkar de i det här fallet först bestämma en vinkling och sedan göra det så dramatiskt som möjligt.
Att fattiga familjer tvingas till arbete i andra länder är ett stort allmänt fenomen som rör sig om alla typer av uppdrag och arbeten och är värt att ta på större allvar än att göra politik av.
Rutavdraget har utan tvekan gjort det möjligt att etablera seriösa företag med bra villkor för sina anställda och att göra svarta jobb till vita. På HemQ.se har vi certifierat ca 60 företag vilket bland annat innebär att de erbjuder sina anställda löner och försäkringar i nivå med kollektivavtal. Flera hundra företag står i kö att certifieras vilket visar att rutavdraget fungerar och gör det möjligt för vita seriösa företag att vara ”konkurrerenskraftiga” mot den svarta marknaden. Att i reportaget koppla samman Euro Orphans med rutavdraget utan att reflektera över vad situationen hade varit utan rutavdraget – en fortsatt stor svart marknad där svenska såväl som utländska arbetare får leva i en dold värld med osäkra villkor, är inte bara oseriöst utan direkt osmakligt så nära inpå valet.
Butler bäst i hemmet
Stockholmare behöver mer tid för skratt slår Ilija Batljan och Carin Jämtin fast på DN Debatt 2010-08-16. Och nog fick vi oss ett gott skratt när vi läste deras artikel, dessvärre av fel anledning.
Batljan och Jämtin låter meddela att de anser att både de som serverar och de som dricker latte skall ha tillgång till vardagstjänster, dvs inte bara den förment lattedrickande övre medelklassen som i Batljan och Jämtins värld idag nyttjar rutavdraget. Hur skall detta då ske? Jo, genom att bygga in ”kollektiva vardagstjänster i SL:s lokaler”. Detta ska vara lösningen på det som upptar vår vardag som tex ”klacka skorna och hämta paket”. Bland de tusentals hushåll som är anslutna till HemQ.se är den överlägset mest efterfrågade tjänsten; städhjälp. Att detta behov utelämnas är alltför genomskinligt. Och fler frågor väcks över detta förslag som tycks vara utformat just över en snabb latte.
Varför utvecklingen av lokaltrafiken på ett osedvanligt krångligt sätt skall inbegripa konsumenttjänster av olika slag i stället för att fokusera på punktliga och trygga transporter är en av dessa frågor.
Vad skall dessa tjänster kosta vore också intressant att få svar på. Utan att ett ord yppas därom står det i artikeln att dessa ”kollektiva vardagstjänster” skall alla, alltså inte bara lattedrickarna, ha råd med.
Varför slopa ett i sämsta fall kostnadsneutralt rutavdrag som styrs av behov och utbud och ersätta det med en central byråkratisk planläggning? Svenska folket köper idag uppskattningsvis ca 500 000 timmars hushållsarbete varje månad. Det handlar alltså inte om att ge stockholmarna tid utan att istället ta stora mängder tid och ge åter en skärva. Det kan misstänkas att det under de, tack vare rutavdraget, sammantaget många miljoner frigjorda timmarna både skrattats och producerats en och annan bebis!
Vad Socialdemokraterna ämnar göra är att slopa ett rutavdrag som gett människor mer tid, frihet, flexibilitet och glädje. Inte att ge människor mer tid. Detta faktum kan inget vackert prat om sommarängar och stränder ändra på. Tillika ämnar de rycka undan mattan för en av de branscher som visat på kraftigast tillväxt under senare år; branschen för hushållsnära tjänster. En egen undersökning som vi gjort bland nära 100 tjänsteföretagare inom denna sektor visar en expansiv och stolt bransch som ger mer tillbaka till statskassan än den kostar. Detta framkommer även i en ny rapport från Företagarna som visar att 18 000 nya jobb skapats i Sverige tack vare rut- och rotavdragen bara det senaste året.
Det är dags att behovet från stressade hushåll, och de jobb som åstadkoms i rut-branschen tas på allvar även av Socialdemokraterna. Istället för att slå knut på sig själva i oviljan att acceptera politiska förslag från sina motståndare borde de fokusera på hur systemet kan utökas och breddas. Att ersätta städhjälp och andra hushållsnära tjänster med en butler i tunnelbanan är inte bara löjeväckande utan rent respektlöst inför en hel bransch och de arbetande familjer som försöker få ihop vardagen. Det går inte att blunda för att ”butlern” skulle göra mest nytta där vardagsbehovet finns – i hemmet.
Öka Rut sen fasa ut
Rutavdragen borde höjas så att fler låginkomsttagare kan utnyttja tjänsterna. Att rycka undan förutsättningarna för en ny bransch där svarta jobb just har blivit vita är både ologiskt och dumdristigt.
Den senaste tiden har olika aspekter på rutavdraget lyfts fram i debatten. Analyseras branschen i sin helhet sedan rutavdraget infördes finns vissa fakta som är odiskutabla och som går att befästa genom att titta på köpen på Hem Q.se – med erfarenhet från hundratals rut- och rotföretag och deras privatkunder.
Antalet köpare är jämnt fördelade mellan inkomstgrupperna, men köparna i höginkomstgruppen köper mer. Det är naturligt, samma sak gäller bilköp och de flesta andra köp av tjänster och produkter.
Poängen med rutavdraget är att fler än bara höginkomsttagare får möjlighet att köpa tjänsten om priset är subventionerat. Skatteeffekten i Sverige i kombination med relativt jämställda löner gör det väldigt dyrt att köpa hushållstjänster. Det blir tydligt när man jämför den egna lönen efter skatt med priset för tjänsten.
Tillväxten i branschen har varit enorma 600 procent på bara 2,5 år. Det framgår av Skatteverkets uppgifter om rutavdragets storlek sedan införandet 1 juli 2007. Omsättningssiffrorna, det vill säga dubbla rutavdraget, har då växt från 240 miljoner kronor 2007 till minst 1500 Mkr 2009 – och då återstår anmälningar från första halvåret 2009.
I princip har en helt ny bransch uppstått på mycket kort tid. Förutom att hushållstjänster finns givetvis andra positiva effekter. Det enskilt största är att branschen ger lokala jobb, ofta en unik möjlighet för många att komma in på arbetsmarknaden och dessutom pengar tillbaka till statskassan.
Beräknat på genomsnittligt pris och lönekostnad i Hem Q:s nätverk av leverantörer framkommer att varje krona som staten har investerat i rutavdraget ger minst 1,50 kronor tillbaka till statskassan. Det bekräftas av ett femtiotal tjänsteföretagare över hela landet. Detta tål väl att ställas mot investeringar i till exempel dagispersonal.
Lika viktigt är den stora mängden av nya seriösa företag som har bildats. Ett exempel är de 240 företag som har ansökt om att genomgå Hem Q:s kvalitetssäkring som ställer krav på f-skattsedel, ansvarsförsäkring, nyckelhantering och inte minst en långsiktig personalpolitik där löner och försäkringar i nivå med kollektivavtal är en viktig del.
Detta är saker som också kunderna lär sig att efterfråga. Vikten av att svarta jobb blir vita kan inte nog understrykas. Förutom att de som utför jobben är försäkrade och ingår i ett pensionssystem kan de anställda känna yrkesstolthet.
Det rimliga vore alltså inte att minska eller ta bort en subvention utan i stället öka den så att tjänsterna görs tillgängliga för en ännu större målgrupp.
Det finns flera alternativ. Ett är att öka subventionen på det redan befintliga rutavdraget, generellt eller mot vissa grupper, Ett annat alternativ är att ge arbetsgivarna ett ekonomiskt incitament för att erbjuda hushållstjänster som löneförmån.
Då kan rutavdraget nå den stora kärnan av behövande, de som försöker kombinera jobb och vardag oavsett inkomstläge. Det är till och med så att låginkomsttagare gynnas eftersom de betalar en lägre förmånsskatt. Det är på detta som frågan borde fokuseras i stället för att hanteras som ett politiskt slagträ.
På längre sikt – när branschen har etablerats inom lagens ramar, när ful-stämpeln har tvättats bort och hushållen har lärt sig att ställa krav på kvalitet och seriositet – ska rutavdraget kunna fasas ut.
I takt med att kunskapen om fördelarna med dessa tjänster ökar kommer hushållen att prioritera köp av tjänster som underlättar vardagen framför mer materiella ting. Det gör att en riktad subvention kan ersättas med generella bidrag till särskilt utsatta grupper.
Men att nu, när branschen är på väg att etableras, rycka undan det som livnär den vita sektorn är inte bara ologiskt utan direkt dumdristigt.
Rot slår ut Rut
Idag beslutar riksdagen om det nya husavdraget. Förslaget innebär att skatteavdraget som nu finns för hushållstjänster utvidgas till att också omfatta reparation, underhåll, om- och tillbyggnad av bostäder. Tanken med husavdraget är god men varken alliansen eller oppositionen tycks se dess negativa konsekvenser för hushållstjänstesektorn.
Regeringen vill låta rutavdragets positiva effekter med minskat svartarbete och fler jobb verka även inom byggsektorn. Två system görs till ett. Så långt är allt väl. Värre är att två avdrag blir ett även i kronor och ören. Med husavdraget ska rot och ruttjänster tas från samma individuella pott om 50 000 kronor i per person och år. Det räcker långt när man köper städning eller barnpassning. Men inte lika långt när man renoverar taket eller bygger altan. I praktiken hotar rottjänster att konkurrera ut rut-tjänster i hushållens kalkyler.
Detta är inga gissningar. På HemQ.se har vi sett en tydlig trend att rottjänster står för en allt större del av förfrågningarna. Det är i sig positivt men jag har redan pratat med flera familjer som kommer att bli tvungna att välja bort hushållstjänsterna när husavdraget blir verklighet. Man kan inte göra en halv renovering, däremot är det lätt att skippa städningen.
Den viktigaste konsekvensen av detta ligger dock inte hos hushållen utan hos de många småföretag som utför hushållstjänster. Sedan rutavdraget infördes har branschen och efterfrågan vuxit snabbt. Trots lågkonjuktur köper uppåt 255 000 familjer idag hushållstjänster. De flesta som köper är kvinnor, liksom de flesta som utför jobbet. Hela nio av tio nyanställda kommer direkt från arbetslöshet. Med husavdraget riskerar den positiva utvecklingen i branschen att stanna av.
Riksdagen kommer sannolikt att klubba igenom förslaget som det ligger. Men min förhoppning är ändå att regeringen gör en förändring innan de negativa konsekvenserna gett effekt. Behåll gärna ett system, men separera potterna för rot- och ruttjänster.