Rut-branschen har passerat 8 miljarder, hemservice populärare än någonsin
Rut-branschen omsatte år 2016 cirka 8,15 miljarder kronor vilket är en ökning med 10% jämfört med året innan. Om vi jämför med det första året med rutavdrag, år 2007, är det en ökning med häpnadsväckande 1 400 %!
År 2016 innebar en del förändringar i rutavdraget (se ruts historia > ) med en sänkning av maxbeloppet samtidigt som det tillfördes fler tjänster. Flytt-tjänster gjorde avtryck direkt vid införandet i augusti, 2016 och stod för cirka 240 Mkr i omsättning år 2016. Flytt bidrog till att branschen som helhet ökade 10% jämfört med 2015 (utan flytt hade rut-branschen ökat med 6%). It-tjänster, som också infördes i augusti, 2016, omsatte cirka 20 Mkr och märks knappt i statistiken.
Professionell hemservice är alltså populärare än någonsin och nu vänjer sig kunderna även med att köpa flytt- och it-tjänster. Sedan 1/1, 2017 är det också möjligt att få avdrag för reparation av vitvaror.
Många förändringar på kort tid för en relativt ny bransch. Hur kommer det att påverka branschen framöver? Hur ska rut-avdraget optimeras för att skapa fler jobb och samtidigt avlastning i hushållen? Ska miljö vara en viktig faktor för att bestämma vilka tjänster som ska ingå? Eller ska vilka hemnära tjänster som helst ge rutavdrag?
Dessa frågor och många andra kommer vi diskutera, baserat på fakta och erfarenheter, med ansvariga politiker den 22a mars, 2017 på Rut-seminarium med politikerpanel.
Deltar i seminariet gör även sakkunniga från Skatteverket, Almega, Kommunal, Arbetsförmedlingen och About Time.
Var med och påverka, läs mer och anmäl ditt företag här >
Läs mer statistik på Rutbarometern >
Sanningen om Rut i SVTs Historieätarna
SVTs Historieätarna har väckt många frågor gällande sanningsgrad och vinkling av fakta i sitt program om Rutavdraget. Och vad som krävs för att få kallas ”expert” i SVT. Programmet är anmält till granskningsnämnden av den moderata riksdagspolitikern Cecilie Tenfjord-Toftby.
Vi har granskat vad SVTs ”expert” i Rut-frågan, Rebecka Bohlin, egentligen säger och vi kan konstatera att hon använder falska påståenden och statistik tagen ur sitt sammanhang. Hon (och SVT?) har uppenbarligen målet att svärta ned Rut-branschen och väcka liv i en utdöende pig-debatt.
En av Rebecka Bohlins falska påståenden om Rut-branschen är att lönerna är så låga som 11 kr/timme och att Rut-branschen uppmuntrar till svartjobb. Hon säger: ”Skatteverket gjorde en koll i branschen för några år sedan och dom lägsta lönerna man fann låg på 11 kr…. Det innebär att du måste jaga andra uppdrag, och det stimulerar ju också att du ska hoppa in på olika typer av svartjobb tex här i städbranschen.”
Siffran 11 kr/timme kommer från ett uttalande av Pia Bergman, Skatteverket i Sveriges Radio 8/10, 2015 men det har inget att göra med Rut-branschen och är helt taget ur sitt sammanhang. Det gäller problem med illegala immigranter som nattarbetar med städning som blivit upphandlad av privata och kommunala aktörer med stort fokus på lågt pris. Jag pratade med Pia Bergman, Skatteverket den 23/12-16 och hon konfirmerade att ”Det har inget att göra med rut-branschen, och rutavdraget minskar ju förekomsten av svart arbetskraft.”
I en enkät genomförd 2012 av Rutbarometern kunde vi också konstatera att snittlönen var 116 kr/timme dvs cirka 150 kr/timme inklusive sociala avgifter. Vi kan också via TimeWave, webbaserat affärssystem som omsätter drygt en miljard kronor, konstatera att de största och mest expansiva Rut-företagen har löner i nivå med kollektivavtalen.
SVTs ”expert” Rebecka Bohlin insinuerar också att jobbet är stressigt och att städarna inte trivs med sitt jobb. Detta är tvärtemot vad forskarna Vesa Leppänen och Lars Dahlberg kom fram till. I DN Debatt 2012-12-18, trivs nio av tio Rut-arbetare på sitt jobb. De intervjuade menar att det bästa är att få hjälpa andra människor och få uppskattning för det de gör, självbestämmande och flexibilitet. Det sämsta är pigdebatten som de intervjuade anser är felaktig och nedlåtande och bidrar till att skapa en dålig arbetsmiljö. Något som bör vara en tankeställare för SVT.
Programmet Historieätarna och SVT bidrar alltså med falsk och mycket vinklad Rut-information. Att dessutom kalla en person ”expert” när denne i själva verket använder Trump-metoder för att få genom sin vinkling av rut-branschen är anmärkningsvärt och drar ned på SVTs trovärdighet.
Till sist: jag blir inte klok på varför vissa har valt rut-avdraget som symbolfråga och väljer att använda falsk och vinklad information. Vad är deras lösning på avlastning i hemmen och fler professionella jobb? Och betyder det ingenting att hela Rut-branschen och dess anställda står bakom rutavdraget till 100%?
Läs hela vår faktakoll på Rutbarometern 2016/SVTs Historieätarna >
Nya rut ökar med 45% i november
Rut-försäljningen har tagit ny fart sedan augusti och ökar med hela 45% i november jämfört med samma månad förra året. Antal köpare ökar med 26% och utförare med 19%. I perioden augusti till och med oktober har Skatteverket bekräftat att ökningen till största delen beror av de traditionella rut-tjänsterna. Cirka 30% av ökningen kan förklaras av flytt och knappt 2% av it-tjänster. Om denna relation även gäller november betyder det alltså att de traditionella rut-tjänsterna ökade med 30% jämfört med samma period förra året. Vi hoppas kunna bekräfta detta inom kort. Troligen har hemstäd och andra rut-tjänster ökat i försäljning pga den stora mediarapporteringen som har varit runt rut och de nya tjänsterna. Till skillnad mot förra årsskiftet är det nu tydligt för konsumenterna att rutavdraget finns kvar och dessutom utökas med fler tjänster.
Att flytt-tjänster så snabbt har gjort sitt intåg i rutmarknaden beror troligen på att befintliga flyttföretag nu får rut-avdrag på den redan etablerade vita privata marknaden. Över tid har rutavdraget möjlighet att sluka hela den svarta flyttmarknaden och även hitta en ny marknad som idag utförs av vänner och bekanta, på samma sätt som hemstädning har gjort sedan rut-avdraget infördes. (När reparationstjänster införs vid årsskiftet räknar vi med en liknande expansion som flytt.)
Vi märker också av flera intressanta initiativ på nystartade företag inom IT-tjänster, men de gör ännu inte något större avtryck i statistiken. Men rut-avdraget marknadsförs också av etablerade elektronikfirmor som Mediamarkt och Iphonereparation, tex går det att få iphone glas utbytt hemma till samma pris som i affär. Det är helt annorlunda aktörer som framöver kan omstöpa branschen men ännu heller inte påverkar omsättningen i någon större grad.
Som vi tidigare har förutspått börjar nu Rut-branschen spreta åt olika håll och den mycket positiva utvecklingen riskerar att hämmas av det sänkta rut-avdraget samt den ”interna” konkurrensen inom nya rut och rot. Vi ses också en risk för att rutavdraget inte längre har en naturlig avgränsning. Detta är något våra politiker noga bör analysera så att det positiva med rut kan fortsätta blomstra.
Rut förändras av global elektronik-jätte
Rutavdraget utökades med it-tjänster för en knapp månad sedan och nu ger sig Media Markt in i den nya Rut-branschen med en ”äkta bildkalibrering deluxe” för 1990 kr innan rutavdrag. Media Markts kundtjänst uppskattar att tjänsten tar cirka en timme vilket ger ett väldigt högt timpris jämfört med andra rut-tjänster.
Regeringen och Riksdagens mål med de utökade rut-tjänsterna, som lanserades 1a augusti-16, var att öka utbudet av jobb, framförallt ”enklare” jobb. Det är tveksamt om detta kommer att lyckas om rutavdraget inte återställs till 50 tkr per år. Risken är att köparna prioriterar dyrare tjänster vilket knappast gynnar samhället. Om vi jämför Media Markts it-tjänst med den idag största rut-tjänsten, hemstädning, är timpriset drygt 5 ggr så stort (enligt rutbarometern 2014 var snitt-timpriset 352 kr). Det innebär att för varje arbetstimme it-tjänster åtgår det 5 ggr så stort rutavdrag jämfört med hemstädning. I slutändan blir det alltså många färre jobbtimmar om konsumenterna prioriterar dyrare tjänster.
Är det verkligen vad Regeringen vill åstadkomma? För att undvika detta är en återställning av rut-potten till 50 tkr en självklarhet och vi föreslår även en reformering av rutavdraget genom att införa ett maxbelopp per timme som då skulle gynna de mindre kvalificerade jobben, läs mer>
Regeringen bör se över mål och regler för rut-avdraget innan de globala elektronik-jättarna riskerar att omforma spelplanen och försämra villkoren för de lokala hemservice-bolagen.
Rut-försäljningen 2016 är i nivå med 2015 – men det kunde varit mer!
Rut-försäljning jan-juni 2016 jämfört med 2015.
Statistiken för rutavdrag för 1a halvåret 2016 visar att den positiva trend som rut-försäljningen har haft sedan införandet 2007 är bruten – försäljningen första halvåret visar ingen ökning utan är i nivå med 2015. I slutet på halvåret ser det ljusare ut och juni månad 2016 låg 7% över samma månad 2015.
Den 1a augusti tillfördes nya tjänster till rutavdraget vilket bör stimulera fler köp, men Regeringen har tyvärr sänkt maxgränsen för rutavdraget till 25 tkr vilket motverkar detta. Vi passar på att lyfta fram en enkät som vi gjorde redan 2010 och som visar att för varje 1-krona rutavdrag får staten i snitt mer än 1,50 kr tillbaka. Med detta i åtanke borde det rimliga vara att inte ha någon gräns alls för rutavdraget.
Det är också intressant att konstatera att rot-försäljningen hålls uppe pga att färre köpare köper mycket mera. Detta beror på att det fulla rotavdraget numer nås vid inköp på 167 tkr istället för 100tkr. Rotavdraget har alltså optimerats av Regeringen för de ”rika” medan Regeringen med det sänkta taket på rutavdraget vill straffa desamma. Hur går det ihop, borde det inte vara jobben först?
Vårt förslag – Maxbelopp per timme för rut- och rotavdrag
Flera av de olika utspelen av våra politiker runt rutavdraget riskerar att göra mer skada än nytta och jag anser att något måste göras åt ramverket för att inte det ska haverera. En lösning är ett maxbelopp per timme för rut- och rotavdraget för att både skapa fler arbetstillfällen och samtidigt få ett tydligare ramverk.
Idag är det så kallade hus-avdraget (rut- och rotavdrag) uppbyggt runt en definition av specificerade tjänster som ger en skattereduktion eller ej. Vid årsskiftet undantog regeringen vissa tjänster och nu finns det istället en promemoria att utöka rut-tjänsterna med flytthjälp, fler trädgårdstjänster och it-tjänster. Dessutom föreslår miljöpartiet reparationstjänster. De nya tjänsterna skapar nya utmaningar gällande att definiera vad som ska ingå eller ej. Problemet med de föreslagna kompletteringarna av rut-avdraget blir tydligt om vi detaljstuderar förslaget med ”it-tjänster”.
Enligt Digitaliseringskommissionen kräver merparten av tjänsterna kvalificerad personal. Detta går alltså emot huvudsyftet med rutavdraget att skapa många arbetstillfällen och helst för okvalificerad personal. Dessutom är det troligt att dessa tjänster har ett högre pris och då ger samma mängd rut-avdrag färre antal arbetstillfällen. Om priset är t.ex. 600 kr per timme för it-hjälp och priset är 300 kr per timme för hemstädning ger 300 kr rutavdrag en timme i it-hjälp men två timmar hemstädning.
Ett annat problem, som Skatteverket belyser i sitt remissvar, är problemet med olika procentsatser för olika tjänster: elinstallation ger 30% rotavdrag medan it-installationstjänster ger 50% rutavdrag. Vid årsskiftet infördes nämligen en lägre procentsats för rotavdraget (30%) och samtidigt infördes en lägre gräns för maxbeloppet för rutavdraget till 25 tkr per person och år.
Detta gör rut-och rotavdraget svårbegripligt för användarna och problematiskt att administrera. Det är också svårt att utläsa ett sammanhängande mervärde och ramverk vilket inte är bra för en vidare expansion eller företagens investeringsvilja och kreativitet.
Vi föreslår att rut- och rotavdraget ska reformeras och få ett tydligt ramverk som stödjer de grundläggande behoven och samhällsnyttan istället för att detaljstyras.
Vårt förslag utgår från en analys av de tidigare besluten om rut-och rotavdrag, den nuvarande promemorian om ”kompletteringar av rutavdraget”, Skatteverkets rapport: ”om rut och rot och vitt och svart” och de förslag som nyligen presenterats av olika partier och organisationer.
Rot- och rutavdraget bör utformas så att det:
- Skapar så många arbetstillfällen som möjligt, framförallt för ”okvalificerad personal”
- Prioriterar tjänster som avlastar i hemmen och annars inte hade köpts på en vit marknad
- Stimulerar företagens kreativitet att erbjuda lösningar till hushållens behov
Ett nytt rut-och rotavdrag bör ha:
- Samma villkor för alla ingående tjänster, förslagsvis 50% reduktion, och ett gemensamt tak som uppmuntrar och inte hindrar en expansion av dessa tjänster. Nivån är upp till politikerna att bestämma.
- En definition som tydligt ger en övergripande avgränsning. Denna finns till viss del redan i lagen om skattereduktion för hushållsarbete (2007:346): ”utförs i eller nära anslutning till bostaden”. Denna definition för tjänsterna bör räcka som generell avgränsning.
- Ett maxbelopp per timme för att med automatik favorisera billigare ”okvalificerade tjänster” och därmed fler arbetstillfällen. Detta gör också att det inte behövs en lägre procentsats för rot-tjänster utan detta löses automatiskt för de dyrare tjänsterna generellt.
Nedan graf illustrerar effekten av ett maxbelopp per timme. Det är upp till politikerna att bestämma nivån på detta belopp men det bör innefatta merparten av dagens rut-tjänster. Enligt vår analys av rut-tjänster kommer den absoluta merparten (enligt rutbarometerns prisenkät 2014) fortsatt få 50% avdrag med ett maxbelopp på 200 kr per timme (dvs ett pris på 400 kr) samtidigt som mer kvalificerade tjänster får en lägre procent.
I grafen nedan är antal arbetstillfällen illustrerat med 1,0 vid brytpunkten för rot/rutavdraget, dvs vid 400 kr per timme. Ett timpris på 800 kr per timme ger alltså samma storlek på rot/rutavdraget, 200kr, men bara hälften så många arbetstillfällen. Köparna kommer naturligt eftersträva ett lågt pris och maximal effekt av rot/rutavdraget och därmed bidra till fler arbetstillfällen.
I denna graf är maxbelopp för rot/rutavdraget (50% av priset) satt till 200 kr/timme.
Skatteverket har sedan 1 april, 2015 information om pris och utförda timmar och kan alltså med redan rapporterad data kontrollera timpriset och därmed fastställa nivån på rutavdraget.
Det bör alltså inte vara komplicerat att införa denna modell och den gynnar tjänster som annars riskerar att köpas svart, utföras av hushållet själv eller inte alls. Dessutom gynnar den enklare jobb som är bra insteg för ungdomar och nyanlända samtidigt som den uppmuntrar företagens kreativitet.
Läs mer om förslaget om maxbelopp per timme för rot- och rutavdrag på Rutbarometern >
Remissvar på föreslagna rut-förändringar
Finansdepartementet har tagit fram en promemoria där de föreslår en komplettering av RUT-avdraget med en skattereduktion även för:
- trädgårdsarbete i form av beskärning och borttagande av träd och buskar
- flyttjänster
- it-tjänster
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2016.
I vårt remissvar stödjer vi förslaget med fler tjänster och det stöds även av den enkät bland 74 rut-företag som vi utförde i januari 2016.
Men vi anser samtidigt att det är nödvändigt att maxbeloppet höjs till minst den nivån som det var innan 1 januari, 2016, dvs 50 tkr per person och år.
Vi anser även att grunden till rut-avdraget måste hållas någorlunda intakt annars riskerar det att få andra negativa konsekvenser. Därför anser vi att förslaget för it-tjänster bör omarbetas.
Läs hela vårt remissvar för komplettering av rut-avdraget >
Rut-branschen ökade med 10% år 2015
Rut-branschen omsatte år 2015 cirka 7,5 miljarder kronor i direktförsäljning vilket är en 10% ökning jämfört med året innan. Jämfört med det första helåret med rutavdrag, år 2008, är det en ökning med hela 750%.
Antal köpare av rut-tjänster, där hemstädning fortsätter vara den största tjänsten, har ökat med cirka 50 000 personer jämfört med år 2014 och är nu uppe i cirka 670 000 personer. Snittköpet var det högsta någonsin på drygt 11 100 kr per år (varav drygt 5 000 kr var rutavdrag).
Antal företag (utförare) som sålde Rut-tjänster under 2015 sjönk något till drygt 17 000 företag bland annat beroende på många uppköp och samarbeten. Snittförsäljningen av Rut-tjänster per företag ökade därmed till drygt 430 000 kr per år, men de största företagen omsätter flera 100 miljoner kronor.
Läs mer på Rutbarometern 2016 >
Magdalena hyllar rut – Riksdagen klubbar sänkning
Mer bakvänt än så här blir det väl inte. Riksdagen har tillsammans en majoritet att inte förändra rut och rot. Men pga det rådande politiska läget gick ändå Regeringens budget igenom i förra veckan som medför en sänkning av rot- och rutavdraget. (Läs mer på Rut och Rot sänks från årsskiftet – riksdagsbeslut 2015-11-25.)
För någon vecka sedan enades Regeringen och Oppositionen om att utvidga rutavdraget med fler tjänster. Och nu i måndags på Gasellgalan gick Magdalena ut och hyllade rutavdraget för att vara ”kostnadseffektivt” (se Dagens Industri) efter att hon tvärtom under hela hösten har argumenterat att det bara används till ”poolrengöring” och ”bartenders”.
Särskilt kostnadseffektivt är det inte att minska och förändra rutavdraget till det sämre när man insett dess fördelar och samtidigt planerar för en utvidgning. Bara Skatteverkets kostnader är tiotals miljoner för att ändra regler och hantering. Men den största skadan är den förvirring som Regeringen skapar hos konsumenter och företag.
Med risk för att låta tjatig, men nog är det på tiden att bjuda in branschen och ha en pragmatisk diskussion om framtiden.
PS Det går att använda 2015-reglerna även i januari 2016, men då måste hushållet förskottsbetala i december. Läs mer på Rot och Rut runt årsskiftet.
Rut har blivit en soppa utan kock
I flyktinguppgörelsen den 23 oktober finns det även med en utvidgning av rutavdraget som innebär ”utökat trädgårdsarbete, flyttjänster och IT-tjänster i hemmet ”. Det är ett positivt trendbrott att majoriteten av riksdagspartierna nu bestämt sig för en utvidgning av rutavdraget.
Tyvärr finns det ännu ingen överenskommelse om att återkalla regeringens förslag som innebär en halvering av maxbeloppet, att matlagning utesluts, och att det bara är tillåtet med ”enklare” städning. Vi har alltså en situation där regeringen i sin budget först skär ned och sedan skalar upp med annat innehåll.
Avsaknaden av ett helhetsgrepp är påtaglig och rutavdraget spretar nu åt flera olika håll:
- Matlagning och kockar ska tas bort fastän mer än 10% av Rut-företagen hade planerat en utvidgning inom detta område enligt rutbarometern 2014. Tjänsten är också en naturlig kombination med de växande matkassarna.
- IT-tjänster ska läggas till. Det finns säkert en god tanke med detta, men någon naturlig rut-tjänst är det inte, och det är tveksamt om dagens rut-företag utökar med denna tjänst. Det är också tveksamt om det blir ett instegsjobb till flyktingar och i definitionen av rut-tjänster ska de ”utföras i eller i direkt anslutning till bostaden” vilket står i direkt konflikt med dagens trend till IT-hjälp över nätet. Och borde inte denna tjänst egentligen ha en egen pott?
- Bara ”enklare” städning får ske enligt regeringens budget. Ska det begreppet även gälla IT-tjänsterna och därmed bromsa istället för utveckla tjänsterna?
- Rutavdragets maxbelopp ska halveras. Detta går direkt emot en utvidgning av antalet tjänster, och dessutom införande av en ny typ av tjänster – IT i hemmet.
- Var tog diskussionen om reparationstjänster vägen som Miljöpartiet pratat om såväl tidigare som inför flyktinguppgörelsen? Dessa tjänster ligger bra i linje med både miljötänk och instegsjobb.
Det behövs en pragmatisk översyn av rutavdraget och en gemensam framtidsvision istället för enskilda partiers symbolpolitik och Regeringens envishet att hålla fast vid lagd budget. Det är förvånande att inte ens flyktinguppgörelsen kunde locka fram detta. Ännu är det inte försent för Regeringen att agera kock i denna soppa. Bjud in branschen och agera efter konstruktiv kritik.