Avsnittet på Uppdrag Granskning om Euro Orphans och Rutavdraget tog nog priset i hur man med dramaturgi kan koppla ihop två helt olika saker. De beskrev i samma sekvens en familj som har städhjälp i Sverige med barn som tvingas vara utan sin mamma för att hon arbetar i ett annat land. Självklart utför hon städning åt en familj som har använt sig av rutavdraget och därmed är slutsatsen klar – allt är Maud Olofssons fel.
Problematiken kring ”Euro Orphans” i sig är mycket intressant och beklagligt och värt att göra ett reportage om. Men att koppla det så direkt till rutavdraget i Sverige är oseriöst. Skulle en forskare ge sig på ett område så skulle orsaken till fenomenet undersökas, när Uppdrag Granskning gör det verkar de i det här fallet först bestämma en vinkling och sedan göra det så dramatiskt som möjligt.
Att fattiga familjer tvingas till arbete i andra länder är ett stort allmänt fenomen som rör sig om alla typer av uppdrag och arbeten och är värt att ta på större allvar än att göra politik av.
Rutavdraget har utan tvekan gjort det möjligt att etablera seriösa företag med bra villkor för sina anställda och att göra svarta jobb till vita. På HemQ.se har vi certifierat ca 60 företag vilket bland annat innebär att de erbjuder sina anställda löner och försäkringar i nivå med kollektivavtal. Flera hundra företag står i kö att certifieras vilket visar att rutavdraget fungerar och gör det möjligt för vita seriösa företag att vara ”konkurrerenskraftiga” mot den svarta marknaden. Att i reportaget koppla samman Euro Orphans med rutavdraget utan att reflektera över vad situationen hade varit utan rutavdraget – en fortsatt stor svart marknad där svenska såväl som utländska arbetare får leva i en dold värld med osäkra villkor, är inte bara oseriöst utan direkt osmakligt så nära inpå valet.