Det är med stor förvåning som jag har följt de senast veckornas debatt runt rutavdragets kostnad och värde. Jag trodde vi var förbi detta. Det är tråkigt att konstatera att siffror lyfts ur sitt sammanhang och viss media och politiker vinklar det till att rutbranschen bara är negativ och kostsam när sanningen är det omvända. Låt oss titta närmare på några av de siffror som använts mot rutavdraget.
- ”Rut kostar 1,5-2 Mkr per jobb”, uttalande av Ulla Andersson, ekonomisk politisk talesperson Vänsterpartiet, i SVT Aktuellt 2020-02-18
Min åsikt: Halvfalskt och missvisande
Siffran kommer från en rapport, Skattesubventioner riktade till branscher – vad ger de för sysselsättningseffekter? från den statliga myndigheten Tillväxtanalys. Jag var på presentationen av rapporten den 23 januari, 2020 och redan då fick den mycket kritik av mig och andra deltagare för att inte titta på många positiva parametrar som skatteintäkter.
I rapporten är de också själva tydliga med att ”…detta avser bruttokostnaden. De skapade arbetstillfällena för personer bidrar delvis till minskade kostnader för ekonomiskt bistånd och arbetslöshetsförsäkring. Samtidigt som det ger ökade intäkter i form av skatteintäkter från lön.”
De positiva effekterna är alltså inte medräknade vilket är minst sagt anmärkningsvärt.
En intressant detalj är att i rapporten anges kostnaden för ett rot-jobb till 5,8-8,5 Mkr, alltså cirka 4 ggr så dyrt som ett rut-jobb. Varför är det ändå rut-jobben som hamnar i debatten?
——————————————–
- ”Rut-avdragen är inte självfinansierande”, säger Anna Brink, projektledare för granskning hos Riksrevisionen i DN 2020-02-18
Min åsikt: Missvisande och vinklat
Riksrevisionen har alltså utgått från sitt uppdrag som tydligen har varit att svara på frågan om rutavdraget är självfinansierande. Ja eller nej. De har kommit fram till att det är mindre än 100% självfinansierande och då är alltså svaret nej, även om det skulle vara till 99% självfinansierande. De har inte angett någon procentsiffra utan nöjt sig med att konstatera ett digitalt nej.
Däremot skriver de följande i sin rapport som till mesta delen grundar sig på 2017 års data då rutavdraget var 4,6 miljarder kronor:
- Ökat arbetsutbud hos köparna då de får mer tid att jobba – värde 3,1 miljarder kronor
- Arbetarna bidrar med ökade skatteintäkter och minskade bidrag – värde 0,4 miljarder kronor
- Svarta jobb har blivit vita – ej uppskattat
- Hushållens ökade livskvalitet – ej del i analysen
Enligt Riksrevisionens egna siffror är alltså finansieringsgraden 3,5 / 4,6 = 76% och då har inte värdet av vita jobb och hushållens ökade livskvalitet uppskattats.
Det ska också tilläggas att värdet av rut-tjänsten är mer än det dubbla av rutavdraget, hushållen betalar 50% av tjänsten samt 100% av tex material och restid. Redan där är det till 50% självfinansierat jämfört med jobb som går på rena bidrag. Detta glöms ofta bort av vissa debattörer. Detta innebär med Riksrevisionens siffror en självfinansieringsgrad på 88%.
Handelns Utredningsinstitut (HUI) har nyligen presenterat en beräkning som visar att Rut-arbetare bidrar med 2,5 miljarder kronor i ökade skatteintäkter. Byter vi ut Riksrevisionens uppskattning på 0,4 miljarder kronor skulle det innebära en finansieringsgrad på 120%.
Självfinansieringsgraden ligger alltså någonstans mellan 76% och 120%!
Det mest anmärkningsvärda är nog att riksrevisonen valt att inte uppskatta värdet av svart till vitt fastän de skriver ”Införandet av rut och rot kan ha bidragit till en allmän nedgång av benägenheten att köpa svarta tjänster. Om så är fallet finns det betydande effekter för samhällsekonomin som sträcker sig bortom dem som avspeglas av nedgången inom rot och rut.”
Detta är värt att upprepa, Riksrevionen konstaterar själva att ”Införandet av rut och rot kan ha bidragit till en allmän nedgång av benägenheten att köpa svarta tjänster. Om så är fallet finns det betydande effekter för samhällsekonomin.”
Det räcker med att fråga vem som helst som köpt hemnära tjänster de senaste 10- 15 åren och du kommer få ett tydligt besked att acceptansen att köpa svart har gått från hög till obefintlig. Detta har alltså även Skatteverket konstaterat i en nyligen publicerad rapport och det väljer alltså Riksrevisionen att bortse ifrån. Och istället basunera ut att rutavdraget inte är självfinansierat.
Vem valde den vinklingen?
—————————————–
Den 27/4, 2020 bjuder vi in politiker ansvariga för januariavtalet för att få klarhet i hur rut ska breddas, välkomna! Läs mer om rutseminariet och anmäl er här.
—————————————-
Ps Riksrevisionen har efter denna blogg skrevs gjort en kommentar om rutavdragets självfinansieringsgrad ”Det har i media cirkulerat en uppgift om att Riksrevisionen har beräknat rutavdragets självfinansieringsgrad. Det stämmer inte.” Läs deras kommentar >
