Hållbarhet som konkurrensfördel
Hållbarhet, egentligen är det självklart. Vem vill inte ha en värld där det:
- är billigt att laga och återanvända istället för att slänga och köpa nytt?
- är smidigast att ta färdmedel som inte släpper ut avgaser?
- är naturligt att spara och effektivisera för att minska på jordens resurser?
- är självklart att vårda naturen och behålla uråldriga ekologiska system?
- tas affärsbeslut som gynnar miljö och klimat istället för tvärtom?
- finns modiga politiska ledare som förklarar var vi är på väg och vad som krävs för att ta oss dit?
Så den förändring som krävs för att nå en hållbar värld är positiv. Det kommer krävas investeringar och resurser för att nå dit men det är ingen tvekan om att det är värt det.
It is not the strongest that survive, nor the most intelligent, but the most responsive to change.
Charles Darwin
Låter det högtravande? Gör det då som en mycket uppenbar konkurrensfördel. Kunder, samarbetspartners, investerare och anställda kommer snart att ha hållbarhet som grundkrav. Och redan nu är det en stor konkurrensfördel i många sammanhang. Almi, Tillväxtverket, Vinnova och andra investerare prioriterar de företag som har hållbarhet som en naturlig del i sin affärsidé. Se nedan.
Vi hjälper er gärna med nytänk och utmanande frågor som en del i er affärsutveckling.
Göran Gustafsson, About Time, är medlem i Företagarnas Advisory Board för miljö- och klimatfrågor.
Begrepp inom hållbarhet
När man som företagare försöker sätta sig in i klimatfrågan är det många gånger väldigt frustrerande då man stöter på en mängd olika begrepp, verktyg och uttalanden. Här nedan har vi sammanfattat några av begreppen och vi vill först förtydliga att även hållbarhet betyder olika saker beroende sammanhang och vem du pratar med. Vi syftar främst på klimat & miljö där det övergripande målet främst är att minska den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av CO2 och behålla och återställa ekologiska system. Leva i samklang med naturen. Det finns också de som syftar på social hållbarhet (hälsa, jämställdhet mm) och ekonomisk hållbarhet.
Agenda 2030
Agenda 2030 är en handlingsplan på FN nivå som innehåller 17 globala mål som ska leda världen mot 2030. Dessa mål innefattar ett brett område som t.ex. en hållbar och rättvis framtid, utrota hunger, bygga fredliga och inkluderande samhällen, mänskliga rättigheterna, jämställdhet samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.
Cirkulär ekonomi
Cirkulär ekonomi innebär ett kretslopp där det lönar sig att producera kvalitet som kan återanvändas, repareras och återvinna så mycket som möjligt när det är förbrukat.
CSRD
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är ett direktiv från EU för att stärka företagsrapporteringen om hållbarhet. Det innebär att företag ska rapportera mer detaljerat om hur de hanterar hållbarhetsfrågor, inklusive hur de integrerar och rapporterar om sina investeringar i enlighet med taxonomin. Från år 2024 berör detta börsnoterade bolag som har fler än 500 anställda. Men observera att detta ändå kommer att beröra många mindre företag som har de större företagen som kunder.
EUs taxonomi
EUs taxonomi är ett verktyg för att nå EU:s klimatmål genom att hjälpa investerare, företag och beslutsfattare att identifiera och stödja hållbara projekt och företag. Detta genom att erbjuda en enhetlig klassificering av hållbara aktiviteter inom olika sektorer. Detta ska leda till fler gröna investeringar, ökad transparensen och minska risken för greenwashing. Taxonomin utgår från en binär ansats, vilket innebär att en ekonomisk verksamhet antingen är miljömässigt hållbar eller inte.
Taxonomin omfattar följande miljömål:
1. Begränsning av klimatförändringar
2. Anpassning till klimatförändringar
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
4. Övergång till en cirkulär ekonomi
5. Förebyggande och kontroll av föroreningar
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
Fit for 55
Fit for 55 är ett klimatpaketet för att uppfylla EU:s klimatlag som fastställer att EU:s utsläpp ska minska med minst 55 procent till år 2030 (jämfört med år 1990). Det innehåller till exempel konkreta förslag för att bygga ut laddinfrastruktur och vätgasinfrastruktur för vägtransporter, grönare bränslen inom luft- och sjöfart, beskattning av energi utifrån dess miljöegenskaper, energieffektivisering, förnybara energislag, och krav på energiprestanda i byggnader.
SFDR
SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation) är en EU-förordning som syftar till att öka transparensen kring hållbarhetsaspekter inom finanssektorn. Den kräver att finansmarknadsaktörer, som fondförvaltare och försäkringsbolag, rapporterar om hur de integrerar hållbarhetsrisker och hållbarhetsfaktorer i sina investeringsbeslut och hur de använder sig av taxonomin för att bedöma hållbarhet.
Finansiering och stöd för hållbara företag och affärsideér
Det finns möjlighet att få stöd och bidrag till många typer av investeringar och affärsidéer som är hållbara:
- Almi, statlig aktör som främst lånar ut pengar till nystartade bolag eller nya affärsideér. De börjar ställa mer och mer krav på att hållbarhet ska vara del av affärsplanen.
- Klimatklivet, är ett investeringsstöd för fysiska investeringar som minskar utsläppen av koldioxid. Stödet går till olika typer av åtgärder och har olika ansökningsperioder. Klimatklivet delfinansieras av EU:s återhämtningsfond och Regeringen tillsätter pengar vid olika tillfällen.
- Tillväxtverket, är en statlig myndighet som främjar innovation och forskning genom att investera i och stödja projekt och initiativ som driver utvecklingen av svensk näringsliv och samhälle framåt. De arbetar med tidsbegränsade utlysningar som ofta är bidrag från EU och som ofta har krav på hållbarhet.
- Vinnova, är en statlig myndighet vars uppdrag är att stärka Sveriges innovationsförmåga och bidra till hållbar tillväxt. De arbetar med erbjudanden som ofta är bidrag med krav på hållbarhet.