Rut försäljning 2007-2016

 Rut-branschen omsatte år 2016 cirka 8,15 miljarder kronor vilket är en ökning med 10% jämfört med året innan. Om vi jämför med det första året med rutavdrag, år 2007, är det en ökning med häpnadsväckande 1 400 %!

År 2016 innebar en del förändringar i rutavdraget (se ruts historia > ) med en sänkning av maxbeloppet samtidigt som det tillfördes fler tjänster. Flytt-tjänster gjorde avtryck direkt vid införandet i augusti, 2016 och stod för cirka 240 Mkr i omsättning år 2016. Flytt bidrog till att branschen som helhet ökade 10% jämfört med 2015 (utan flytt hade rut-branschen ökat med 6%). It-tjänster, som också infördes i augusti, 2016, omsatte cirka 20 Mkr och märks knappt i statistiken.

Professionell hemservice är alltså populärare än någonsin och nu vänjer sig kunderna även med att köpa flytt- och it-tjänster. Sedan 1/1, 2017 är det också möjligt att få avdrag för reparation av vitvaror.

Många förändringar på kort tid för en relativt ny bransch. Hur kommer det att påverka branschen framöver?  Hur ska rut-avdraget optimeras för att skapa fler jobb och samtidigt avlastning i hushållen? Ska miljö vara en viktig faktor för att bestämma vilka tjänster som ska ingå? Eller ska vilka hemnära tjänster som helst ge rutavdrag?

Dessa frågor och många andra kommer vi diskutera, baserat på fakta och erfarenheter, med ansvariga politiker den 22a mars, 2017 på Rut-seminarium med politikerpanel.

Deltar i seminariet gör även sakkunniga från Skatteverket, Almega, Kommunal, Arbetsförmedlingen och About Time.

Var med och påverka, läs mer och anmäl ditt företag här >

Läs mer statistik på Rutbarometern >

SVT Historieätarna avsnitt 6 i dec 2016 om Rut

SVTs Historieätarna har väckt många frågor gällande sanningsgrad och vinkling av fakta i sitt program om Rutavdraget. Och vad som krävs för att få kallas ”expert” i SVT. Programmet är anmält till granskningsnämnden av den moderata riksdagspolitikern Cecilie Tenfjord-Toftby.

Vi har granskat vad SVTs ”expert” i Rut-frågan, Rebecka Bohlin, egentligen säger och vi kan konstatera att hon använder falska påståenden och statistik tagen ur sitt sammanhang. Hon (och SVT?) har uppenbarligen målet att svärta ned Rut-branschen och väcka liv i en utdöende pig-debatt.

En av Rebecka Bohlins falska påståenden om Rut-branschen är att lönerna är så låga som 11 kr/timme och att Rut-branschen uppmuntrar till svartjobb. Hon säger: ”Skatteverket gjorde en koll i branschen för några år sedan och dom lägsta lönerna man fann låg på 11 kr…. Det innebär att du måste jaga andra uppdrag, och det stimulerar ju också att du ska hoppa in på olika typer av svartjobb tex här i städbranschen.”

I en enkät genomförd 2012 av Rutbarometern kunde vi också konstatera att snittlönen var 116 kr/timme dvs cirka 150 kr/timme inklusive sociala avgifter. Vi kan också via TimeWave, webbaserat affärssystem som omsätter drygt en miljard kronor, konstatera att de största och mest expansiva Rut-företagen har löner i nivå med kollektivavtalen.

SVTs ”expert” Rebecka Bohlin insinuerar också att jobbet är stressigt och att städarna inte trivs med sitt jobb. Detta är tvärtemot vad forskarna Vesa Leppänen och Lars Dahlberg kom fram till. I DN Debatt 2012-12-18, trivs nio av tio Rut-arbetare på sitt jobb. De intervjuade menar att det bästa är att få hjälpa andra människor och få uppskattning för det de gör, självbestämmande och flexibilitet. Det sämsta är pigdebatten som de intervjuade anser är felaktig och nedlåtande och bidrar till att skapa en dålig arbetsmiljö. Något som bör vara en tankeställare för SVT.

Programmet Historieätarna och SVT bidrar alltså med falsk och mycket vinklad Rut-information. Att dessutom kalla en person ”expert” när denne i själva verket använder Trump-metoder för att få genom sin vinkling av rut-branschen är anmärkningsvärt och drar ned på SVTs trovärdighet.

Till sist: jag blir inte klok på varför vissa har valt rut-avdraget som symbolfråga och väljer att använda falsk och vinklad information. Vad är deras lösning på avlastning i hemmen och fler professionella jobb? Och betyder det ingenting att hela Rut-branschen och dess anställda står bakom rutavdraget till 100%?

Läs hela vår faktakoll på Rutbarometern 2016/SVTs Historieätarna >

Rut försäljning jan till nov 2016

Rut-försäljningen har tagit ny fart sedan augusti och ökar med hela 45% i november jämfört med samma månad förra året. Antal köpare ökar med 26% och utförare med 19%. I perioden augusti till och med oktober har Skatteverket bekräftat att ökningen till största delen beror av de traditionella rut-tjänsterna. Cirka 30% av ökningen kan förklaras av flytt och knappt 2% av it-tjänster. Om denna relation även gäller november betyder det alltså att de traditionella rut-tjänsterna ökade med 30% jämfört med samma period förra året. Vi hoppas kunna bekräfta detta inom kort. Troligen har hemstäd och andra rut-tjänster ökat i försäljning pga den stora mediarapporteringen som har varit runt rut och de nya tjänsterna. Till skillnad mot förra årsskiftet är det nu tydligt för konsumenterna att rutavdraget finns kvar och dessutom utökas med fler tjänster.

Att flytt-tjänster så snabbt har gjort sitt intåg i rutmarknaden beror troligen på att befintliga flyttföretag nu får rut-avdrag på den redan etablerade vita privata marknaden. Över tid har rutavdraget möjlighet att sluka hela den svarta flyttmarknaden och även hitta en ny marknad som idag utförs av vänner och bekanta, på samma sätt som hemstädning har gjort sedan rut-avdraget infördes. (När reparationstjänster införs vid årsskiftet räknar vi med en liknande expansion som flytt.)

Vi märker också av flera intressanta initiativ på nystartade företag inom IT-tjänster, men de gör ännu inte något större avtryck i statistiken. Men rut-avdraget marknadsförs också av etablerade elektronikfirmor som Mediamarkt och Iphonereparation, tex går det att få iphone glas utbytt hemma till samma pris som i affär. Det är helt annorlunda aktörer som framöver kan omstöpa branschen men ännu heller inte påverkar omsättningen i någon större grad.

Som vi tidigare har förutspått börjar nu Rut-branschen spreta åt olika håll och den mycket positiva utvecklingen riskerar att hämmas av det sänkta rut-avdraget samt den ”interna” konkurrensen inom nya rut och rot. Vi ses också en risk för att rutavdraget inte längre har en naturlig avgränsning. Detta är något våra politiker noga bör analysera så att det positiva med rut kan fortsätta blomstra.

Se hela rut-statistiken på rutbarometern >

Rut-försäljning jan-juni 2016 jämfört med 2015.

Statistiken för rutavdrag för 1a halvåret 2016 visar att den positiva trend som rut-försäljningen har haft sedan införandet 2007 är bruten – försäljningen första halvåret visar ingen ökning utan är i nivå med 2015. I slutet på halvåret ser det ljusare ut och juni månad 2016 låg 7% över samma månad 2015.

Den 1a augusti tillfördes nya tjänster till rutavdraget vilket bör stimulera fler köp, men Regeringen har tyvärr sänkt maxgränsen för rutavdraget till 25 tkr vilket motverkar detta. Vi passar på att lyfta fram en enkät som vi gjorde redan 2010 och som visar att för varje 1-krona rutavdrag får staten i snitt mer än 1,50 kr tillbaka. Med detta i åtanke borde det rimliga vara att inte ha någon gräns alls för rutavdraget.

Det är också intressant att konstatera att rot-försäljningen hålls uppe pga att färre köpare köper mycket mera. Detta beror på att det fulla rotavdraget numer nås vid inköp på 167 tkr istället för 100tkr. Rotavdraget har alltså optimerats av Regeringen för de ”rika” medan Regeringen med det sänkta taket på rutavdraget vill straffa desamma. Hur går det ihop, borde det inte vara jobben först?

Se hela rut- och rot-statistiken för jan-juni 2016 >

Flera av de olika utspelen av våra politiker runt rutavdraget riskerar att göra mer skada än nytta och jag anser att något måste göras åt ramverket för att inte det ska haverera. En lösning är ett maxbelopp per timme för rut- och rotavdraget för att både skapa fler arbetstillfällen och samtidigt få ett tydligare ramverk.

Idag är det så kallade hus-avdraget (rut- och rotavdrag) uppbyggt runt en definition av specificerade tjänster som ger en skattereduktion eller ej. Vid årsskiftet undantog regeringen vissa tjänster och nu finns det istället en promemoria att utöka rut-tjänsterna med flytthjälp, fler trädgårdstjänster och it-tjänster. Dessutom föreslår miljöpartiet reparationstjänster. De nya tjänsterna skapar nya utmaningar gällande att definiera vad som ska ingå eller ej. Problemet med de föreslagna kompletteringarna av rut-avdraget blir tydligt om vi detaljstuderar förslaget med ”it-tjänster”.

Enligt Digitaliseringskommissionen kräver merparten av tjänsterna kvalificerad personal. Detta går alltså emot huvudsyftet med rutavdraget att skapa många arbetstillfällen och helst för okvalificerad personal. Dessutom är det troligt att dessa tjänster har ett högre pris och då ger samma mängd rut-avdrag färre antal arbetstillfällen. Om priset är t.ex. 600 kr per timme för it-hjälp och priset är 300 kr per timme för hemstädning ger 300 kr rutavdrag en timme i it-hjälp men två timmar hemstädning.

Ett annat problem, som Skatteverket belyser i sitt remissvar, är problemet med olika procentsatser för olika tjänster: elinstallation ger 30% rotavdrag medan it-installationstjänster ger 50% rutavdrag. Vid årsskiftet infördes nämligen en lägre procentsats för rotavdraget (30%) och samtidigt infördes en lägre gräns för maxbeloppet för rutavdraget till 25 tkr per person och år.

Detta gör rut-och rotavdraget svårbegripligt för användarna och problematiskt att administrera. Det är  också svårt att utläsa ett sammanhängande mervärde och ramverk vilket inte är bra för en vidare expansion eller företagens investeringsvilja och kreativitet.

Vi föreslår att rut- och rotavdraget ska reformeras och få ett tydligt ramverk som stödjer de grundläggande behoven och samhällsnyttan istället för att detaljstyras.

Vårt förslag utgår från en analys av de tidigare besluten om rut-och rotavdrag, den nuvarande promemorian om ”kompletteringar av rutavdraget”, Skatteverkets rapport: ”om rut och rot och vitt och svart” och de förslag som nyligen presenterats av olika partier och organisationer.

Rot- och rutavdraget bör utformas så att det:

1. Skapar så många arbetstillfällen som möjligt, framförallt för ”okvalificerad personal”
2. Prioriterar tjänster som avlastar i hemmen och annars inte hade köpts på en vit marknad
3. Stimulerar företagens kreativitet att erbjuda lösningar till hushållens behov

Ett nytt rut-och rotavdrag bör ha:

1. Samma villkor för alla ingående tjänster, förslagsvis 50% reduktion, och ett gemensamt tak som uppmuntrar och inte hindrar en expansion av dessa tjänster. Nivån är upp till politikerna att bestämma.
2. En definition som tydligt ger en övergripande avgränsning. Denna finns till viss del redan i lagen om skattereduktion för hushållsarbete (2007:346): ”utförs i eller nära anslutning till bostaden”.  Denna definition för tjänsterna bör räcka som generell avgränsning.
3. Ett maxbelopp per timme  för att med automatik favorisera billigare ”okvalificerade tjänster” och därmed fler arbetstillfällen.  Detta gör också att det inte behövs en lägre procentsats för rot-tjänster utan detta löses automatiskt för de dyrare tjänsterna generellt.

Nedan graf illustrerar effekten av ett maxbelopp per timme. Det är upp till politikerna att bestämma nivån på detta belopp men det bör innefatta merparten av dagens rut-tjänster. Enligt vår analys av rut-tjänster kommer den absoluta merparten (enligt rutbarometerns prisenkät 2014) fortsatt få 50% avdrag med ett maxbelopp på 200 kr per timme (dvs ett pris på 400 kr) samtidigt som mer kvalificerade tjänster får en lägre procent.

I grafen nedan är antal arbetstillfällen illustrerat med 1,0 vid brytpunkten för rot/rutavdraget, dvs vid 400 kr per timme. Ett timpris på 800 kr per timme ger alltså samma storlek på rot/rutavdraget, 200kr, men bara hälften så många arbetstillfällen. Köparna kommer naturligt eftersträva ett lågt pris och maximal effekt av rot/rutavdraget och därmed bidra till fler arbetstillfällen.

I denna graf är maxbelopp för rot/rutavdraget (50% av priset) satt till 200 kr/timme.

Skatteverket har sedan 1 april, 2015  information om pris och utförda timmar och kan alltså med redan rapporterad data kontrollera timpriset och därmed fastställa nivån på rutavdraget.

Det bör alltså inte vara komplicerat att införa denna modell och den gynnar tjänster som annars riskerar att köpas svart, utföras av hushållet själv eller inte alls. Dessutom gynnar den enklare jobb som är bra insteg för ungdomar och nyanlända samtidigt som den uppmuntrar företagens kreativitet.

Läs mer om förslaget om maxbelopp per timme för rot- och rutavdrag på Rutbarometern >

Finansdepartementet har tagit fram en promemoria där de föreslår en komplettering av RUT-avdraget med en skattereduktion även för:

• trädgårdsarbete i form av beskärning och borttagande av träd och buskar
• flyttjänster
• it-tjänster

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2016.

I vårt remissvar stödjer vi förslaget med fler tjänster och det stöds även av den enkät bland 74 rut-företag som vi utförde i januari 2016.

Men vi anser samtidigt att det är nödvändigt att maxbeloppet höjs till minst den nivån som det var innan 1 januari, 2016, dvs 50 tkr per person och år.

Vi anser även att grunden till rut-avdraget måste hållas någorlunda intakt annars riskerar det att få andra negativa konsekvenser. Därför anser vi att förslaget för it-tjänster bör omarbetas.

Läs hela vårt remissvar för komplettering av rut-avdraget >

Rutbranschens utveckling 2008-2015 baserat på grunddata från Skatteverket 14/1, 2016*

Rut-branschen omsatte år 2015 cirka 7,5 miljarder kronor i direktförsäljning vilket är en 10% ökning jämfört med året innan. Jämfört med det första helåret med rutavdrag, år 2008, är det en ökning med hela 750%.

Antal köpare av rut-tjänster, där hemstädning fortsätter vara den största tjänsten, har ökat med cirka 50 000 personer jämfört med år 2014 och är nu uppe i cirka 670 000 personer. Snittköpet var det högsta någonsin på drygt 11 100 kr per år (varav drygt 5 000 kr var rutavdrag).

Antal företag (utförare) som sålde Rut-tjänster under 2015 sjönk något till drygt 17 000 företag bland annat beroende på många uppköp och samarbeten. Snittförsäljningen av Rut-tjänster per företag ökade därmed till drygt 430 000 kr per år, men de största företagen omsätter flera 100 miljoner kronor.

Läs mer på Rutbarometern 2016 >

Mer bakvänt än så här blir det väl inte. Riksdagen har tillsammans en majoritet att inte förändra rut och rot. Men pga det rådande politiska läget gick ändå Regeringens budget igenom i förra veckan som medför en sänkning av rot- och rutavdraget. (Läs mer på Rut och Rot sänks från årsskiftet – riksdagsbeslut 2015-11-25.)

För någon vecka sedan enades Regeringen och Oppositionen om att utvidga rutavdraget med fler tjänster. Och nu i måndags på Gasellgalan gick Magdalena ut och hyllade rutavdraget för att vara ”kostnadseffektivt” (se Dagens Industri) efter att hon tvärtom under hela hösten har argumenterat att det bara används till ”poolrengöring” och ”bartenders”.

Särskilt kostnadseffektivt är det inte att minska och förändra rutavdraget till det sämre när man insett dess fördelar och samtidigt planerar för en utvidgning. Bara Skatteverkets kostnader är tiotals miljoner för att ändra regler och hantering. Men den största skadan är den förvirring som Regeringen skapar hos konsumenter och företag.

Med risk för att låta tjatig, men nog är det på tiden att bjuda in branschen och ha en pragmatisk diskussion om framtiden.

PS Det går att använda 2015-reglerna även i januari 2016, men då måste hushållet förskottsbetala i december. Läs mer på Rot och Rut runt årsskiftet.

I flyktinguppgörelsen den 23 oktober finns det även med en utvidgning av rutavdraget som innebär ”utökat trädgårdsarbete, flyttjänster och IT-tjänster i hemmet ”. Det är ett positivt trendbrott att majoriteten av riksdagspartierna nu bestämt sig för en utvidgning av rutavdraget.

Tyvärr finns det ännu ingen överenskommelse om att återkalla regeringens förslag som innebär en halvering av maxbeloppet, att matlagning utesluts, och att det bara är tillåtet med ”enklare” städning. Vi har alltså en situation där regeringen i sin budget först skär ned och sedan skalar upp med annat innehåll.

Avsaknaden av ett helhetsgrepp är påtaglig och rutavdraget spretar nu åt flera olika håll:

• Matlagning och kockar ska tas bort fastän mer än 10% av Rut-företagen hade planerat en utvidgning inom detta område enligt rutbarometern 2014. Tjänsten är också en naturlig kombination med de växande matkassarna.

• IT-tjänster ska läggas till. Det finns säkert en god tanke med detta, men någon naturlig rut-tjänst är det inte, och det är tveksamt om dagens rut-företag utökar med denna tjänst. Det är också tveksamt om det blir ett instegsjobb till flyktingar och i definitionen av rut-tjänster ska de ”utföras i eller i direkt anslutning till bostaden” vilket står i direkt konflikt med dagens trend till IT-hjälp över nätet. Och borde inte denna tjänst egentligen ha en egen pott?

• Bara ”enklare” städning får ske enligt regeringens budget. Ska det begreppet även gälla IT-tjänsterna och därmed bromsa istället för utveckla tjänsterna?

• Rutavdragets maxbelopp ska halveras.  Detta går direkt emot en utvidgning av antalet tjänster, och dessutom införande av en ny typ av tjänster – IT i hemmet.

• Var tog diskussionen om reparationstjänster vägen som Miljöpartiet pratat om såväl tidigare som inför flyktinguppgörelsen? Dessa tjänster ligger bra i linje med både miljötänk och instegsjobb.

Det behövs en pragmatisk översyn av rutavdraget och en gemensam framtidsvision istället för enskilda partiers symbolpolitik och Regeringens envishet att hålla fast vid lagd budget. Det är förvånande att inte ens flyktinguppgörelsen kunde locka fram detta. Ännu är det inte försent för Regeringen att agera kock i denna soppa. Bjud in branschen och agera efter konstruktiv kritik.

Nu bryter Fridolin passiviteten i Rut-frågan och öppnar för samarbete över blockgränsen, ett initiativ som välkomnas av branschen som efterfrågat en diskussion kring hur vi bäst tar till vara på och utvecklar Rut för allas bästa.

Innan valet var Miljöpartiet tydliga med att de ville ha kvar Rut och även utöka med reparationstjänster, men sedan de ingått i regeringsställning har det varit oroväckande tyst från Miljöpartiet. Istället för att aktivt driva denna fråga har Miljöpartiet lämnat fältet fritt för Socialdemokraterna som drivit på för att minska avdraget.

Idag gör dock Gustav Fridolin ett utspel i Dagens Nyheter där han öppnar för ett blocköverskridande samarbete rörande Rut där Miljöpartiet även vill se att bl.a. reparationstjänster omfattas av avdraget. Fridolins utspel borde leda till intensiva diskussioner såväl internt i regeringen som mellan regering och oppositionen då det just nu ligger ett färdigt lagförslag som går ut på det rakt motsatta, dvs att från årsskiftet försämra Rut-avdraget. Dessa diskussioner borde rimligtvis även finna sin näring i de immigrations- och integrationspolitiska utmaningarna vi just nu ser.

”Vi måste titta på hur vi kan ha fler förstajobb i privat sektor. Miljöpartiet är öppna för att ha fler former av olika avdrag i reparationsbranschen på ett sådant sätt att vi får fler jobb som man kan ha med mindre utbildning och begränsade svenskkunskaper” säger Gustav Fridolin till Dagens Nyheter i en artikel publicerad idag.

När Socialdemokraterna kört fast med argument kopplade till den icke existerande Rut-tjänsten poolrengöring så är Fridolins utspel mer än välkommet, är det något branschen välkomnar så är det en öppen och konstruktiv dialog baserad på fakta och befriad från ideologiska låsningar.

Detta bådar gott inför framtiden!

I söndagens partiledardebatt förklarade vår statsminister sänkningen av rutavdraget (maxbeloppet) med att det bara skulle påverka dem som använder det till poolrengöring. Tjänsten ”poolrengöring” är för det första helt okänd i hemservice-branschen och så gott som uppfunnen av Socialdemokraterna (läs lagförslaget och vårt remissvar ) För det andra påverkar givetvis inte en beloppsändring vilka tjänster som köps.

Regeringen har för säkerhets skull även föreslagit ett Rut-förbud av ett eventuellt Rot-bygge av en inomhuspool. Dessutom ska även matlagning förbjudas vilket faktiskt var ett expansivt område. I rutbarometerns enkät 2014 var det drygt 10% av företagen som hade planer på att utöka inom just matlagning. Denna verksamhet matchar bra ihop med de populära matkassarna där rut-erbjudandet kan bestå av att laga näringsriktig mat för hela veckan åt de stressade hushållen. Nejdå, Regeringen har istället erfarenhet av ”bartenders” så tjänsten matlagning ska också bort.

Logiken att ena stunden säga att staten ska spara pengar på ett sänkt rutavdrag och andra stunden använda argumentet att inga påverkas (hur många inomhuspooler finns det?) visar på en underskattning av väljarnas förmåga att slå ihop två påståenden till ett. Sanningen är dessutom att regeländringarna äts upp i princip enbart av Skatteverkets ökade kostnader (läs remissvar).

Det har länge varit dags att lämna symbolpolitiken runt rutavdraget och istället ha en konstruktiv diskussion om vad som fungerar bra och mindre bra och vad som kan vidareutvecklas. I ett läge när alla inser allvaret i att instegsjobb är livsviktiga för ett fungerande samhälle är det dags att ta rutbranschen på allvar. Det är idag en professionell bransch med ordentliga anställningsvillor och fyller ett stort behov både i hemmen och för de riktiga jobb som skapas. Jobben är inte byggda på bidrag utan genom ett skatteavdrag i en tjänstebransch där skattekilarna blir övertydliga. Självklart borde dessa skatter istället läggas på att begränsa resursslöseriet av jordens resurser än att bromsa en lokal servicesektor.

Rut-branschen och dess anställda förtjänar respekt och bör inte användas som ett politiskt slagträ. Väljarna har genomskådat att jobb inte åstadkoms utav ”jobbgarantier” och löften utan av riktiga företag med riktiga anställda. Nu borde det även vara dags för riktiga politiker.

Helpling lägger ned 2015

Helpling har lagt ned sin verksamhet i Sverige efter att bara ha varit verksamt i drygt ett år i Sverige. Företaget ägs av bland annat tyska Rocket Internet (som i sin tur har Kinnevik som storägare) och de har tagit in drygt 500 miljoner kronor i kapital. Svenska Helpling.se har marknadsfört sig hårt i olika medier men ändå inte lyckats och det går att utläsa ett antal misstag i strategin.

Philipp Hinz, informationschef på Helpling bekräftar för Di Digital den 2/10-15 att bolaget lämnar fyra marknader: Brasilien, Spanien, Kanada och Sverige. ”Det stämmer. Vi kommer att fokusera på våra kärnmarknader”, säger han till Di Digital.

Att Helpling misslyckades i Sverige anser jag bero på följande orsaker:

1. Lågbetalda underleverantörer.
   Helpling bygger sin modell på ett nätverk av många enskilda underleverantörer som förväntas acceptera ett pris till kund på 240 kr per timme (återkommande uppdrag). I detta ingår 25% moms och dessutom avgår 20% provision till Helpling. Timpriset som återstår ska sedan täcka bland annat lön, skatt, sociala avgifter, semester, administration. Detta är knappast något som uppmuntrar att stanna kvar hos Helpling, tvärtom är det istället ett incitament för utförarna att starta eget så snart de har en kundkrets. Utmärkande bland de mest expansiva professionella Rut-företagen är istället fokus på en låg personalomsättning då det bidrar till positiv marknadsföring, stabilitet och låga omkostnader.
1. Bristande kvalitet bakom kuliss.
   Helpling ger i många media sken av att vara ett företag som ansvarar för sina anställda men i själva verket är de bara en internet-förmedling av enskilda egenföretagare. Kunderna får alltså inte den kvalitetssäkring och service de förväntar sig. Sedan rutavdraget infördes 2007 har det vuxit fram många professionella hemservice företag som tar kunden på allvar i hela flödet från första kontakt till utförande och uppföljning. Kunderna, som idag består av över 600 000 köpare (​se Rutbarometern) har lärt sig att ställa krav – framförallt för återkommande tjänster vilket är typiskt för hemstädning och andra rut-tjänster.
1. Stor andel förlustaffärer.
   En stor del av Helplings marknadsföring har varit prova-på-erbjudanden där de gett bort delar eller hela städningen. Jag har tidigare skrivit om detta problem där företag annonserat på sajter som t.ex. groupon vilket i flera fall lett till konkurser. Problemet är att denna typ av köpare sällan är återkommande till samma företag vilket är en förutsättning för att konceptet ska lyckas. Om dessutom kvaliteten är bristfällig så får företaget, i detta fall Helpling, en mängd köpare utspridda geografiskt som de förlorar pengar på och mest ger dåliga referenser.
1. Låg täthet och dålig matchning.
   Helplings strategi var att ha många utförare med tomma kalendrar för att kunna tillgodose kundernas specifika önskemål på tid och geografi. I ”riktiga” hemserviceföretag läggs mycket tid och kraft åt matchning och logistik för att få ihop ekonomin. Och alla i branschen vet att kunden vill ha samma utförare varje gång. Eftersom Helpling inte tog ansvar för hela flödet var risken för problem stora och gav varken incitament för kunden eller utföraren att bygga upp en relation via helpling. Jämför andra företag som har en tydlig nisch där de tagit en helt annan nivå av ansvar och där denna strategi faktiskt fungerar – My Academy med studenter och Veteranpoolen med pensionärer.

Med detta sagt anser jag att Helpling gjorde många misstag, men självklart betyder inte det att någon annan inte kan lyckas, de måste bara göra hemläxan lite bättre. Just nu är det stor fördel för svenska hemserviceföretag som satsar på kvalitet, service och långsiktighet. Och om de kombinerar detta med en modern online-strategi kan de bli riktigt attraktiva i en växande framtidsbransch.

Regeringens förslag att ändra rutavdraget, som del av husavdraget, är ute på remiss och som remissinstans har vi lämnat våra synpunkter.

I korthet vill regeringen sänka maxbeloppet till 25 tkr per år och person, ta bort matlagning samt ändra definitionen på städtjänster så denna bara innefattar ”enklare” sådana.

Vi anser att ingen förändring bör göras. Regeringens förslag är bristfälligt vad gäller underlag och analys. Vi anser dessutom att vissa förslag motverkar en professionalisering av branschen och medför exkludering av tjänstegrupper som har stor samhällsnytta endast p.g.a. regeringens rädsla för vissa nisch-tjänster som t.ex. städning av inomhuspool. Förslagen ger också nya problem vad gäller tolkning i en bransch som har en etablerad praxis och skapar därmed en osäkerhet för säljare och köpare.

Regeringens vilja att förändra rutavdraget verkar utgå från en inställning av avundsjuka på rika hushåll snarare än att utgå från behoven och samhällsnyttan. Detta är givetvis ingen bra utgångspunkt och blir kontraproduktivt för samhället. Vi kan även notera att samma detaljstyrning inte görs för t.ex. rikas möjlighet att få subvention på dyra miljöbilar eller rotavdrag för exklusiva kök.  Om syftet är att utjämna klasskillnader bör detta istället göras via den generella skattepolitiken och inte genom att hämma en positiv utveckling av en lokal tjänstebransch.

Vi anser det även troligt att de negativa effekterna på sysselsättning, vita skatteintäkter, kostnader för Skatteverket och hushållens avlastning överstiger den uppskattade besparingen för rutavdraget på 0,08 miljarder kronor.

Det borde vara självklart att eventuella förändringar av rutavdraget bör föregås av en mer genomarbetad utredning som analyserar de underliggande behoven och nyttan. Analysen bör även inkludera de förslag som syftar till att utvidga rut, tex reparationstjänster, som även finns bland regeringspartierna.

Läs hela vårt remissvar >

Vår analys av statistiken för år 2014 visar att Rutbranschens tillväxttakt  var 21%, det är 5 procentenheter högre än år 2013 och det ger en total omsättning för hela branschen på cirka 6,7 miljarder kronor.

De län som ökade mest var Blekinge och Kronoberg.

Läs mer på Rutbarometern 2015 >